- Project Runeberg -  En Dagdriverskas Anteckningar /
74

(1923) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

Tanken på barnet uppfyllde henne nu helt. Alla
hennes tankar hade koncentrerat sig på det.

Hon levde icke mera sig. Inom henne sov
embryot till ett nytt vardande människoliv; och
det i sin tur skulle föda andra. Hon såg inför sig den
långa kedjan av människogenerationer, som sträckte
sig från tidernas begynnelse till tider utan slut. Hon
såg dem fatta varandras händer, stödjande,
hjälpande varandra. Hon såg, att livet dock hade
sammanhang, att impulserna icke voro blott
slumpen, utan drevos fram av den kraft, som
fanns bakom alltings vara. Själv var hon endast
en kugge i det stora hjul, som satte världarna i
rörelse. Själv var hon endast åkern, där den evige
såningsmannen planterade sitt frö. För det
ständigt nyskapande livet spelade det ingen roll,
vilka små människobarn, som sökte skydd och
stillade sin längtan i varandras armar! Livet grep

endast efter frukten, ville endast resultatet.

*



Dagarna blevo veckor, veckorna blevo månader.
Allt började glida in i vanda hjulspår i hemmet.
Hustrun och mannen undveko icke längre
varandras ögon. Allteftersom tiden led, föreföll det
honom, som om hon bleve mer och mer lik den
lilla flicka han lämnat, endast mycket godare och
mjukare. Det bittra uttrycket hade försvunnit. Det
var en hemlighetsfull glans i hennes ögon, som
han nästan avundades henne. Han började fatta,
hur mycket närmare livets ursprung en kvinna
står. Han förstod, varifrån hon fick sin kraft och
sitt mod: det var den födande mullens tillförsikt.

Hon hade en gång börjat tala med honom om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:28:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagdriv/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free