- Project Runeberg -  En Dagdriverskas Anteckningar /
78

(1923) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

skönhet han älskade, och han skulle lära henne att
betrakta allt med hans ögon och få henne att
förstå, att vi endast äro fattiga resenärer på
jorden, som måste hinna med så mycket som
möjligt innan resans slut.

Man reste sig från bordet och gick in i kafét.
Vid ett litet bord ej långt från orkestern, vars
röda frackar lyste under palmerna, skakade de
båda vännerna hand, och medan de blossade
på var sin svarta cigarr, samtalade de lågmält med
varandra. Båda hade under tiden en känsla av
att de varit mycket närmare varandra, då de
nickat åt varandra över glasen vid
middagsbordet. Långa pauser uppstodo i samtalet, medan
de förstrött lyssnade till musiken och läto
blickarna håglöst glida över rummet.

— Du har väl hört, att jag är gift, sade Robert
Holmer och höjde sitt likörglas.

Det fanns ingen elak bitanke i det han sade.
Han visste väl, att hans hustru varit förlovad med
vännen. Men det var nu så länge sedan. Han hade
nästan glömt det. Patrik Bruce rätade litet på
sig. Nu var det frågan skulle komma; men den
kom aldrig över hans läppar. 1 stället började han
tala, så att orden snubblade över varandra, om
sina resor och upplevelser, om hur olika och
mycket bättre en del saker voro i utlandet än
här hemma. Han hade betjänat sig av främmande
språk så länge, att han bröt starkt, när han
nu använde sitt modermål, och somliga ord fingo
en sjungande klang. Hans skarpa rovfågelsansikte
blev helt upphettat under det han talade, och han
gestikulerade ivrigt med de smala händerna.

Den andre blev nästan litet generad för denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:28:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagdriv/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free