- Project Runeberg -  En Dagdriverskas Anteckningar /
86

(1923) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

hän över gräset. Trollen äro svårare att ha att
göra med! De komma klampande om kvällarna,
stora, ludna, med ögon som eldkol. Den mörka
trappan är hemsk, då han skall gå upp och lägga
sig. Han går helst närmast väggen, ty man vet
aldrig, om inte en luden tass kan sticka fram under
ledstången, och han slänger hastigt upp
barnkammardörren och känner sig ej fullt lugn, förrän
han stängt den ordentligt efter sig.

Det ar en helt ny och underbar värld, som
blandar sig med intrycken från den yttre och
verkliga. Älvor och troll, som tala och röra sig,
då man inte är närvarande, tennsoldater som göra
häftiga angrepp mot torn och murar, som man
själv byggt upp på barnkammargolvet.
Barnkammaren blir till vad som helst i barnets livliga
fantasi. Tid, rum och dimensioner slopas.

Men allteftersom den lille växer upp, blir
rummet allt vardagligare. Ett rum som alla andra med
fyra väggar; och snart står i stället för lekbordet
ett skrivbord vid fönstret, och på hyllan där förut
barnböckerna prunkat och lockat, radas läxböcker
upp i bruna pappersomslag.

Nu ha hans steg blivit säkra och kavata. Han
tycks ständigt växa ur sina kläder; talar om
»vår skola» och »våra lärare». Han liknar mest en
fågelunge, och all gratie är försvunnen från hans
rörelser. Han hjular gärna utför trädgårdsgången
och tar grinden i ett enda hopp. Mammas knä är
tomt. Ingen liten pys kryper längre upp i hennes
famn och borrar huvudet in under hennes arm
som en liten kyckling; ingen rider längre »rida
ranka», ingen vill längre höra talas om »trollet i
berget». Mamma är helt övergiven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:28:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagdriv/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free