- Project Runeberg -  En Dagdriverskas Anteckningar /
90

(1923) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

heim. Hon demonstrerade sin skönhet för honom
ungefär på samma sätt, som hon ibland långsamt
kunde föra sina händer, så att alla ringarna
blixtrade till i ögonen på de avundsamma.

Gunnar-Uno Adelheim var inte rik, men han
var inte heller avundsam. Han hade nätt och jämnt
så mycket, att det räckte till mat och dryck, och
nu hade han sparat och försakat i veckor för att
kunna uppvakta henne, som han älskade, med
en present. Han kände det så bittert ibland, där
han satt vid hennes bord, och lät sina ögon vila
på henne, att han ingenting hade att ge i gengäld.
Han kunde inte som hennes andra beundrare
skicka henne blommor, inte visa henne någon av
alla dessa små uppmärksamheter, vilka kvinnor
sätta sådant värde på. Men nu hade han tänkt
ut något att förära henne. Han var en stor
bokvän, och så snart han hade några pengar, avstod
han ofta från maten och köpte sig en bok. En
lycklig tillfällighet hade låtit honom hitta första
upplagan av Almqvists avhandling »Vad är
kärlek?»; han hade förvärvat den lilla broschyren och
låtit binda in den i ett vackert band. Ingen skulle
någonsin få veta, hur mycket han fått försaka
för att kunna göra detta, och när han bläddrade i
de gulnade bladen och lät handen smekande glida
över den vackra bokpärmen, skämdes han nästan
för sig själv över att han hade så svårt att skiljas
från den lilla tunna volymen.

»Den skall lära Dorothea», tänkte han belåtet,
att ’kärleken lever endast i den region av
människan, som kallas känsla’ och vidare, att ’det
finns ingenting i världen, som gör människans
förstånd skummare, hennes känslor eländigare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:59:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagdriv/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free