- Project Runeberg -  En Dagdriverskas Anteckningar /
124

(1923) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

uppknäppta rockar och hattarna på nacken.
Ansiktena blossade, och läpparna logo. De gingo in
under den blinkande ljusreklamen.

»Varför inte?» sade Thomas Möller för sig
själv. »Varför inte jag, likaväl som de?» Och han
gick in efter dem.

Han fick ett bord tätt bredvid herrarna, och
fastän cigarrettröken insvepte lokalen i en tjock,
blå dimma, hade han hela tiden blicken fästad på
dessa två. Han brydde sig inte om numren, kastade
endast en flyktig blick på de smala benens
sminkade ägarinna och smuttade tankspritt på sitt
vichyvatten. Herrarna i närheten av honom drucko
en guldskimrande bål, vari vindruvor simmade
som underbara gröna smycken. Han kunde inte
höra vad de sade, men han hörde deras glada
skratt och såg deras ögon lysa av munterhet,
och detta gjorde honom mer och mer utom sig.

»Om de där gynnarna fyllt sina plånböcker
med andras pengar, skulle de helt säkert prata
och skratta just på det sättet», tänkte han.
»Vem vet för resten, om de inte ha gjort det?»
tänkte han vidare med plötslig, intensiv misstro.
Han kände både indignation och förbittring.

Själv kunde han inte få ett leende över sina
läppar. Han satt där liten och förtorkad med
ögonen rödkantade av all röken, som han ej var
van vid, och ryckte till för varje ny skrattsalva,
som nådde hans öron. Och det var då han insåg,
att alltsammans skett för sent. Om han hade
bemäktigat sig dessa pengar, innan hans rygg vant
sig vid selen! Men nu hade han inte mer någon
användning för dem. Om han förfogat över
dubbelt så mycket pengar, skulle han ändå inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:28:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagdriv/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free