- Project Runeberg -  En Dagdriverskas Anteckningar /
163

(1923) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

kos, och han stod ensam kvar och såg efter
hennes lilla gestalt med ett hugg i bröstet.

Var det månader eller år därefter, sotn de en
vårkväll stodo i en park och språkade med
varandra för sista gången? En lykta sken henne rätt i
ansiktet, och hon talade fort och upprört, under
det att han undrade, varför hon behövde så,
många ord för att förklara något så enkelt som
att hon ville lämna honom. Hon måste följa sin
stjärna, sade hon; och stjärnan hade tydligen
stannat över Amerika. Hon måste resa och han
bli kvar, konsten stod över allt på jorden, och
konsten var att sprattla med benen och sjunga
glada visor. Och barnet? Det kom litet
tvekande: Kunde inte han ta ,det till sig — det var
ju ett litet minne. — Och så ... Hon kysste honom
flyktigt... Och så fick han inte glömma henne
alltför snart för en annan.

Då, som under hela sitt liv, hade han låtit
tingen glida förbi sig. Han ingrep aldrig, höll
aldrig fast något, gick aldrig om någon. Han hade
fortsatt med sitt arbete, och när en gång
föreståndarinnan för barnhemmet frågat, om han ville
ta barnet till sig, hade han svarat ja, och flickan
hade kommit. I början hade det varit besvärligt,
men nu var hon vuxen och hans glädje: hans
glädje och tidsfördriv. Det bästa näst klockorna!

Han hade blivit lämnad vid sidan av den stora
stråkvägen den gången Suzanne hade övergivit
honom och låtit honom dra försorg om hennes
barn med en annan; och under det att han
observerade människorna, som gingo förbi, och på sitt
vänliga lugna sätt filosoferade över dem,
betraktande allesammans som hörande till ett skrå, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:59:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dagdriv/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free