- Project Runeberg -  En Dagdriverskas Anteckningar /
175

(1923) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

riddarborgarna, som brunno. Hela den natten låg
Caterina framför madonnabilden och bad i
tiggande böner. Hennes själ klängde sig fast vid
undret. Madonnan skulle låta det undret ske, att
hennes älskade skonades. Lågorna hade ännu ej
omvärft hans borg. AAadonnan måste rädda
honom, därför att han var den ende man i
världen, som hon någonsin älskat. Hon såg upp mot
bilden, och i skenet från vaxljusen tyckte hon med
ens, att den heliga modern log. I detta leende låg
en avvisande ömkan. Nu började det bli till
visshet inom henne, att hennes böner hamnade i det
tomma intet. Denna föreställning var förfärlig.
Hela de långa sohnättade dagarna, då hon satt
inomhus, lutad över sin sömnad, såg hon för sig
madonnans leende. Det förföljde henne överallt,
kvalde henne, pinade henne. Och i det lidande,
som hon förnam av detta egendomliga leende,
som hon ständigt såg framför sig, spirade så
småningom en sällsam tanke. Tänk om den hulda,
hugsvalande himladrottningen i själva verket icke
fanns till? Om den milda gudamodern blott var
en vacker legend, en saga, som hon hört berättas,
när hon var barn? Vad då? Ja, vad då? Hon
upprepade den besynnerliga frågan åter och åter.

En värmeskälvande dag kom ryktet, att det
vilda folket på andra sidan bergen närmade sig
Florens. Den kyrka Caterina besökte låg utanför
stadsmuren. Vid mörkrets inbrott gick hon dit.
Hon vandrade som i en dröm, och då hon föll på
knä inför madonnan, sände hon en skygg blick
upp till hennes ansikte. Ansiktet log alltjämt sitt
egendomliga, avlägsna leende. Allt Caterina
Fontebonos forna fromma mod vaknade nu och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:28:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagdriv/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free