Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Och så roade de voro sedan — men så hade
Rolf också en stor karamellpåse, som de fingo
av, då de dansat riktigt snällt!
Uppe i klädlogerna får man en sådan kväll en
verklig föreställning om de vackra dräkterna,
och så luktar där så gott av smink och puder
och essenser, att man skulle vilja stanna en lång
stund.
Inne i en liten klädloge, ett helt litet bås, vars
vägg är behängd med dräkter, sitter en av
engelskorna — »Rolfs girls» — och tar av sig
sin dansdräkt. Jag stiger dristigt på. — Stör jag?
— Ånej, visst inte!
Hon är egentligen ännu vackrare på nära håll,
denna lilla engelska med det kortklippta håret
med dess inåtvända kopparglans och de stora,
mörka ögonen, vilkas ögonlock äro starkt
blå-sminkade.
Kanske misstar jag mig, men jag tror inte, att
svenska artister använda så mycket blått på
ögonlocken som engelskorna.
Jag minns den kända skådespelerskan Violet
Loraine, på The Palace Theatre i London i
somras. Det som mest fascinerade mig i hennes
apparition var dessa pärlemoblå ögonlock, vilka
verkade nästan genomskinliga och som gjorde
hennes ögon förunderligt stora och glänsande.
Den här lilla engelskan hade ett halvt franskt
klingande namn: Jean de Lande, och kom direkt
från Londons Alhambra. Har ni mäikt, hur lätt
en engelska har för att uttrycka sig ? Aldrig
något besvärat eller tvunget! Det har alltid
förefallit mig, som om det engelska språket hade
så mycket fler »vänliga» ord än det svenska. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
