Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jens Høgby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jens Hojby veed paa en Prik,
hvorledes han nu er faren.
Mod Doren soger hans blik.
han stonner: „Karen! — Aa Karen!"
Den rode Maane saa nabo-naer
nu ses for Vinduet stige,
den arrede Sten i sit stille Skaer,
de dodes rejsende Rige.
Bag Laden stryges en rusten Le
med klappe, slaebende Strad.
Det gor Jens Hojby saa sovnig.
Hans Mund staar en Smule paa Gab.
Gud, som er ensom og naadig,
sin Fred til Jens Hojby sender,
Ormene higer med graadig
Blindhed i begge Ender.
Ormene de er hellige Dyr.
De stopper sig Hulningen fuld.
Ved deres hungrige Straeben
dannes den gode Muld.
1905.
–––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
