Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Hennes Majestät hade ju för resten på den tiden
redan för alltid afsagt sig sin krona.
Sonen, Gustaf Adolf — Adam Hatting och
Madam Carolina hade bara en son — företog
i midten af 1690-talet efter sin faders önskan
en lång resa till England och Sverige. Då
hade redan för länge sedan engelsmännen
eröfrat Nya Sverige (eller Delaware, som landet nu
för det mesta kallades) från holländarna, och
regeringen i London hade öfverlåtit det åt
William Penn, hvilken förenade det med sin
kväkarkoloni Pennsylvania. Han var en mäktig
och en konstig herre, denne William Penn —
ingen visste riktigt, hvar man hade honom, och
hvarken i andliga eller världsliga saker var han
lätt att bli klok på. I England ryktades det
sålunda t. ex. senare öfverallt, att han —
kväkaren — till det yttersta stått på den fördrifne
papistiske konung Jacobs sida. Gustaf Adolf
Hatting stod alltid i stor gunst hos
egendomsherren eller »herren», som folket inom hans
område belt enkelt kallade Penn, och fick af
honom för all säkerhets skull sitt fastebref på
Christeen förnyadt. Och det fastän han, trogen den
oförfalskade och rena lutherdomen, hårdnackadt
nekade att införlifva sig med »vännernas» samfund
och till sitt sista gick klädd som det på den tiden
anstod en man af hans stånd, i allongeperuk och
krås och skor med solida silfverspännen. Men
Penn var som sagdt oberäknelig i sitt lycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
