Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
hår och en docka i handen, och stod och gapade
på den lilla kusinen, som enligt hvad mor hade
sagt heller inte var mer än nio år. Alida hade
stuckit alla fem fingrarna i munnen och gapade
också.
Därpå tog farmodern Marion i hand och
uppe på trappan i solskenet kysste flickan sin
faster på handen och neg, så godt hon hade
lärt, för de stora gossarna och kusin Anna,
som allvarligt gjorde den stora komplimang hon
inöfvat för sin danslärare.
»Kyss hvarandra, barn — allesammans,»
befallde Carl Adam Hatting på sitt högadliga,
nästan patriarkaliska sätt. »Från i dag är
farbror Marius’ dotter er syster.»
Barnen kysstes tafatt — Evert och William,
som redan voro stora pojkar, blefvo litet röda
under ceremonien och generade sig. Föräldrarna
hade tårarna i ögonen liksom deras vän, den
gode herr William Livingston från New-York.
»Hon har en fader i himmelen,» sade han
tröstande och nickade trohjärtadt till den gamla
frun, som grät.
De begynte tala om gamla dagar, om
Quebec ocb sjuårskriget och om den gamle
Sir William Johnson på Johnson Hall och
Johnstown, hos hvilken Marions stackars mor,
som nu var död, blifvit uppfostrad.
»Han ville inte släppa flickungen,» sade
Livingston — »nej, min själ, om han ville. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>