Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
på Annas lilla silkespudel Belle-Belle, som sof
i hennes knä, och hon förde dem sakta upp och
ned öfver djurets päls, medan hon allvarligt
såg upp på Marion med sina stora mörkblå
ögon.
»Jag kan inte,» sade Marion lågt, retligt,
med undertryckt lidelse. »Jag kan inte...»
Hon reste sig upp och satte bägge
händernas fingerspetsar mot sina tinningar med
en orolig, nervös rörelse, som hon nu för tiden
ofta hade.
»Du vet, hur värmen alltid plågar mig, det
veta ni ju alla. Jag kan väl inte ligga och dö
därnere på Cedarville bara för hans skull...»
Och då Sarah obevekligt bibehöll sin
stenhårda, ogillande tystnad, tillade hon desperat
som en sista trumf:
»Evert vill det inte ens själf. Han vet, att
jag skulle dö ...»
»Och det har du hjärta till,» sade Sarah
och borrade förebrående blicken in i Marion.
»Lämna honom ensam i många månader —
kanske ett halft år .. .»
»Ja,» sade Marion och brast plötsligt ut i
det nervösa, klingande skratt, soin aldrig var
långt borta. »Det har jag hjärta till.» Hon
vände sig oin och sade öfver skuldran till
Sarah:
»Du hade inte haft det...»
Marion var så snörd, att en mans finger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
