Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
med musik om bord och St. Georgs kors i sin
fana. Och de hade stått där bakom de
nyupp-kastade jordhögarna, i skjortärmar och
hem-väfda jackor, hvilande på sina spadar, med
krutet löst i fickan och fågelbössan öfver
skuldran ... Först när de engelska soldaterna voro
helt nära inpå dein hade de skjutit: lugnt,
betänksamt, omsorgsfullt siktande för hvart skott.
Tre gånger hade de kastat engelsmännen under
general Howe tillbaka — öfver tusen menige
soldater, nästan alla officerarna i generalens
stab hade stannat på platsen, och major
Pit-cairne, han, som i Lexington först gaf brittiska
trupper order att skjuta på borgare i
Massachusetts, hade stupat. Ändtligen, efter flera
timmars strid, utblottade på lifsmedel och
ammunition, hade kolonisterna måst vika för
öfvermakten och öfvergifvit skansarna på Bunkers
Hill. Men de hade gjort det i god ordning, och
den, som ännu hade en kula kvar i geväret
hade lossat sitt skott ocli fällt ännu en
engelsman. Amerikanerna hade visat hvad de dugde
till: de hade bestått sin första kamp med ära.
När Benjamin hade slutat sin berättelse —
han hade icke ens gifvit sig tid att sätta in
hästen, utan stod framme på gården, andfådd
och svettig, omgifven af allt husfolket — skickade
Madam Hatting fröken Anna själf nedför trappan
med en stor mugg hembrygdt öl från herr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
