- Project Runeberg -  Daggryning. Roman /
165

(1902) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

165

»Jag liar ju knappt fått tala ett ord med
dig ännu,» började Evert åter efter en paus.
Hans röst hade en underklang af vrede och
förbittring, som han hela tiden fåfängt sökte
behärska, och ban såg, medan ban talade,
missnöjdt forskande, halft nyfiket ängsligt på
sin hustru, som fortfor all vända ryggen åt
honom.

»Är det... trupperna du ser efter?»
frågade lian.

»Å . . .» sade Marion blott undvikande.
»Jag var så troil af allt stojet och stöket
däruppe ...»

Han gick bort och lade handen på hennes
skuldra. Hon vände långsamt, liksom förvånad,
på hufvudet.

»I)u är icke lik dig,» mumlade Evert
bråd-störladt, mycket lägre än han förut lalat. »Är
del» — ban kunde inte riktigt bekväma sig till
alt säga det och sade det därpå — brutalare
än han velat:

»Är det... någon af de där karlarna?» Han
gjorde med handen en vag, betecknande rörelse
utåt den ödsliga landsvägen.

Marion skrattade till — föraktligt.

»Du menar officerarna, som ha varit här i
somras —» hon skrattade igen. »Atl det är
för deras skull? ...»

»Ja,» sade Evert kärft. »Det menar jag.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:59:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daggryning/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free