- Project Runeberg -  Daggryning. Roman /
173

(1902) [MARC] Author: Mathilda Malling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

173

Han hade intet spetskrås, men var annars fullt
påklädd. Håret föll löst ned på skuldrorna på
bägge sidor om den långa, bara halsen. I
månskenet såg han blek ut.

»Jag kunde inte sofva,» sade Sarah ocli
vände sig rakt emot honom. »Den dumma
Milly hade stoppat in en half famn ved i
kaminen, och så gaf det sig till på köpet till att
ryka.»

»Ja, man kan aldrig lita på dem,» sade
Evert frånvarande.

Sarah såg ännu en gång upp på honom
och frågade hastigt, högre:

»Marion är väl inte sjuk?»

»Nej,» sade Evert. Han stod liksom och
betänkte sig litet. Därpå gick ban bort och
ställde sig i fönstret hos Sarah med ryggen mot
ljuset.

»Nej,» sade han ännu en gång. »Men
... Hon är då visst inte frisk heller.»

»Det har varit en svår sommar för henne,»
sade Sarah konventionellt, uttryckslöst. Hon
såg förbi Evert.

»Svårare för mig,» sade ban skarpt. Och
nu kunde hon märka den undertryckta lidelsen
och bitterheten i hans röst.

De tego båda ett par sekunder. Därpå
började Evert igen — med en viss ansträngning
och liksom pröfvande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:59:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/daggryning/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free