Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
»Liksom vår!» sade Marion stolt. Hon såg
på sin man och utbrast häftigt:
»Man skulle inte tro, att Gud hade låtit dig
födas på denna sidan vattnet!»
Everts röst lät helt annorlunda än förut,
då han åter svarade:
»Jag är patriot på mitt sätt,» sade han
högdraget och med en viss bitterhet. »Jag kunde
kanske låta skjuta mig, jag också, för mitt land,»
ban mötte fast och liksom utmanande sin
hustrus blick. »Men min tro är, att kungen är
en undersåtes laglige herre.»
De resande körde nu in i Trenton. Emot
dem kom, taktfast stampande i snön, en brittisk
patrull. Karlarna hade ylledukar omvirade ända
upp till näsorna, och hattarna sutto flattryckta
ned på pannorna. Tre af dem buro beckfacklor,
som osade styggt i stormen. Hästarna för släden
skyggade och kastade sig åt sidan.
»Hvem där?» skreko de på tyska.
»Fredliga resande och goda vänner!» ropade
Evert tillbaka och viftade energiskt med hatten.
Han var emellertid icke säker på, att hessarna
förstodo engelska — de stodo där så dumma
och stirrade — och satte försöksvis i med ett
teatraliskt:
»Gud bevare Hans Majestät!»
»’Majestät’, är internationellt» vände han sig
inåt släden. »Det måtte då de drumlarna, för
satan, begripa alltid ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
