Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
af William och Augustus Lamb från trakten af
Cedarville, hvilken damerna kände från den
tiden Smallwoods Maryländare legat utanför
Elisabeth.
»Herr Lamb och bror William ville
nödvändigt hälsa på er...» Evert var tydligen
icke riktigt väl till mods, men försökte hela
tiden tala med sin vanliga röst och förde sig
värdigt, icke utan en viss ceremoni.
Marion och Sarah nego på öfligt vis —
alldeles mekaniskt — och herrarna bugade sig. De
voro smutsiga om händerna och i ansiktet, deras
kläder och de breda axelskärpen voro trasiga
och svärtade af krutrök, håret var ovårdadt,
utan puder och kortklippt nästan helt intill
hufvudet. William, som med sin ena hand
förde tillbaka värjan, då han hälsade, bar den
andra armen i en sidennäsduk, som på ett par
ställen var starkt fläckad af blod. Marion såg
det genast. Ocli, liksom om hon sett in i för
starkt ljus, brände blodfläckarna henne i ögonen
länge efter det hon liade upphört att se på dem.
Medvetandet om att William — William själf
— hvilken hon nyss sett därnere i
handgemänget om kanonerna, nu fanns i rummet,
stod där borta vid dörren under det låga kalkade
taket, öfverväldigade henne i det första
ögonblicket så starkt, att lion icke var i stånd att
säga ett enda ord.
»Jag har talat med öfverste Meade hemma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
