Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
»Stanna då, om du vill. Det är också
likgiltigt om du får veta det nu eller senare.» Han
stannade och sade därpå afmätt:
»Jag har beslutat, att du med det allra
snaraste, helst ännu i dag följer med mig till
New-York.»
Ingen svarade något. Marion hade gått
fram till spiseln och vände ryggen utåt rummet.
Hon fingrade tanklöst på en af Williams tunga
ryttarpistoler, som han i går afton lagt ifrån
sig på kaminhyllan. Ingen af bröderna kunde
se hennes ansikte.
»Jag har nämligen beslutat...» Evert
talade nu långsammare, med mera svårighet. »Jag
önskar inte, att du allena skall stanna i en stad,
som — ännu — är i rebellernas händer, då
jag själf nämligen hädanefter kommer att taga
aktiv del i striden...»
»Aktiv del?» upprepade William långsamt
och skarpt. »Menar du därmed, att du vill...
gå med — kungens trupper?»
»Ja,» svarade Evert bestämdt, men det lät,
som om han sväljde något, innan han fick det
fram. »Jag ämnar — och det med det snaraste
— anmäla mig som frivillig vid de Lanceys
torybrigad.»
»Evert!» mumlade William smärtsamt
förvånad, förebrående.
»Jag har länge önskat det,» svarade Evert
på samnia behärskade och tonlösa sätt. »Tror
16. — Daggryning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
