Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marknader, byteshandel och penningförhållanden, av C. N. Börrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ID
En stor del av det nämnda förekommer nog ganska sparsamt,
men på större marknadsplatser är tillförseln vanligen god. Och
med dessa saker byter man sins emellan, såsom behovet är.
För att få värdeenheter vid byteshandeln ha vissa saker fått
tjäna som värdebegrepp. Fibertyg i bitar av omkring 1!/; deci-
meter i fyrkant ha ursprungligen använts som växelmynt. Sex
sådana bitar i en bunt kallas ”ntanu"”, ett femtal, och två ”ntanu”
En smedja
kallas ”nkoni”, som egentligen skulle betyda tio. Men därför att
två bitar komma till på köpet, så är det i verkligheten tolv.
"Nkoni” är lika med ett pärlknippe av ett tusen blå eller ett hundra
vita eller fyratio röda pärlor, vilket kallas "”kolasi”. Fem ko-
lasi motsvara ”mbele”, kniv. Fem ”mbele”" motsvara "kimbundi"”,
tolv kulörta näsdukar i ett stycke. Fem ”bimbundi”, (pluralis av
"kimbundi”) är "mbaku"”, ett stycke mycket dåligt bomullstyg
på omkring 25 meter elier en något bättre sort på omkring 12
meter. Två ”mbaku" eller tio ”bimbundi” är ”mbandu"”, ett tio-
tal eller en krutkagge. ”"Mbandu"” är även tio höns eller en get.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
