Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marknader, byteshandel och penningförhållanden, av C. N. Börrisson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Fem "”mbandu" är "ngulu”, ett fullväxt svin, och tio "mbandu"
är "nkama"”, ett hundratal eller en hustru eller slav. Djur och
slavar variera naturligtvis vid särskilda köp i pris efter deras
beskaffenhet, men vid allmänna beräkningar räknas det så. Be-
stämda större eller mindre mått av krut och salt gälla även som
värdebegrepp.
Tio ”"nkama" är "funda", egentligen hopbuntad börda, och
tio ”funda” är "sunda". Hundra "sunda" är "kiazi” en miljon.
Elfenben
Av miljonerna kan folket vidare på sitt språk göra både biljoner
och triljoner och mera. Men det är tydligt, att deras begrepp
ännu ej kan följa med så höga tal, då de aldrig i praktiken ha
tillfälle att utnyttja dem. Man kan förvånas över de stora för-
utsättningarna även hos detta folk att kunna bli affärsidkande.
På senare år har Kongostaten släppt ut en del mynt enligt
francsystemet, och i missionsdistrikten, kring statsposterna, han-
delshusen och järnvägen avändas nu även penningar i byteshan-
deln. Francen har fått intaga värdet för ”kimbundi” och, oegent-
ligt nog, femfrancsstycket, ”mpata”, för ”mbandu"”, då detta ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
