Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mukimbungu skola för tjugo år sedan, av Ruth Walfridsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
mitt under lektionen, verkar bara som ett hälsosamt avbrott i
den enformiga skolrutinen.
Bland gossarna i skolan, vilkas antal tidvis kunde uppgå
till sjutio, åttio stycken, voro många, som med stor begåv-
ning förenade djupt allvar och ihärdighet, som funderade och
tänkte mycket på vad de hört och sett. Andra åter voro, förstås,
lata och tröga men hanglade ändå med år ut och år in.
Så olika som de voro till begåvningen, så olika voro de
ock i ålder, utseende och skaplynne. Vi hade ofta i samma
klass gossar på sju, åtta år tillsammans med ynglingar, som voro
tjugo år och däröver, ty i ett land, där ingen kan läsa, blir en
stor lika bortkommen inför abe som en liten. Någon bestämd
ålder på eleverna kunde man emellertid aldrig utröna, ty själva
visste de ej, hur gamla de voro, och ingen annan heller. Jag
kommer ihåg, vilken fröjd det blev hos de svarta över den första
almanacka, missionärerna utarbetat, så att man hädanefter skulle
kunna räkna ut den kommande generationens ålder.
Vad utseendet beträffar, så föreföllo alla eleverna fullkomligt
lika vid första påseendet, och det såg verkligen hopplöst ut att
någonsin kunna skilja dem åt, men sedan man lärt känna dem,
framträdde karaktären i anletsdrag och uttryck lika utpräglat som
hos de vite.
Och så skaplynnet! Ja, där bekräftades också den gamla
sanningen: "Så många huvuden, så många sinnen”, men nog
tror jag mig sanningsenligt kunna säga, att de godsinta och lätt-
ledda voro fullt ut lika många om ej fler än de ondsinta’ och
trilska. Nog fanns det stridstuppar, särskilt bland nykomlingar,
för vilka det gick som en blink att vid minsta förnärmelse ställa
sig i position.
Ett hade dock våra gossar gemensamt, då de först kommo
till skolan, nämligen att de voro ytterst smutsiga och mer eller
mindre fulla med sår och ohyra. Den skadan gick dock ganska
lätt att bota, och nu kommo citronerna väl till pass. Att efter
en grundlig tvättning med tvål och vatten ingnida den smutsige
nykomlingen med citronsaft var en process, som brukade lämna
ett storslaget resultat.
Bland gossarna voro söner till hövdingar och fria män,
men även, och kanske mest, slavbarn. För dessa stackars fattiga
slavar var det gott att inom vår skolas väggar finna skydd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
