Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnen, av Kristina Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
dör, hennes späda barn kastas levande med henne i graven. "Jag
hörde, hur hon grät, då de kastade jord över henne", yttrade en
skolgosse, då han berättade, hur hans lilla syster dödats på
detta sätt. Om de äro så stora, att de kunna gå, få de i all-
mänhet leva och omhändertagas då av moderns anförvanter eller
hövding. Men de stackars barnen få ofta bittert erfara, att de ej
ha någon mor. Och innan förbudet att köpa och sälja männi-
skor trädde i kraft, blev naturligtvis ett moderlöst barns lott att
så snart som möjligt föras till slavmarknaden.
Bland Kongos minste
Sina namn få barnen vanligen såsom minne efter någon
omständighet eller händelse, som timat strax före eller efter födel-
sen, och namnets betydelse hänvisar då just på detta. Var det
t. ex. nymånad, när barnet föddes, kan det få namnet Ngonda
Mona (= nymånad). Om det gråter mycket, kan det få heta
Ndilu (= gråt). Är något barn ovanligt ljust, när det födes, kan
man kalla det Kimpembe (= vithet). En gosse föddes i sanden
på flodstranden. Han fick namnet Mu Nienge (= i sanden).
Nzau (= elefant), Ngulu (= svin), Ngoma (= trumma) m. fl. äro
mycket vanliga namn. Om under uppväxttiden något egendom-
ligt iakttages i barnets skaplynne, får det ofta ett namn, som hän-
syftar därpå. På detta sätt kunna barn få ganska många namn. Där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
