- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
6

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I. Januari 1886 - Syster, Om sjelfhjelp och löneförhållanden. Några tankar om qvinnans arbetslön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 6

en utflykt en eller ett par gånger om aret, — och hon skulle vara
nöjd.

Vore det nu ej rättvist och billigt, om de arbetsgifvare,
som neka sig sjelfva intet, sålunda sökte gifva något menskligt
innehåll åt ett lif, som förtäres i deras arbete?

Men vi hafva ännu ej tänkt oss den arbetande annat än vid
full helsa. Hvad skall hon göra, denna så illa aflönade qvinna,
när sjukdom träffar henne, en sjukdom, ofta grundlagd och
utvecklad genom det öfveransträngande arbetet? Hvad skall hon
taga sig till utan hem, utan tillgångar? Hvad blir henne öfrigt
annat än den allmänna barmhertigheten — en friplats på
laza-r&ttet; och när hon skrifves ut derifrån som frisk, men kanske
bruten för alltid, hvar skall hon hamna under sökandet efter en
annan anställning?

Må dessa allvarsfrågor tränga fram och kraftigt klappa pä
deras hjertan och samveten, som ännu icke lärt besinna, att
arbetet är lönen värdt?

Men kunna då de arbetande qvinnorna sjelfva icke göra
något för att förbättra sin ställning?

Jo, helt visst. Under de förutsättningar, som redan äro
nämda, och till och med under nuvarande ©gynsamma
förhållanden kunna de sluta sig tillsamman och genom ärliga
penningeinsatser, om än så låga, söka verka för det gemensamma
bästa.

Arbetskraften är vårt enda kapital. Om nu den hårda
nödvändigheten tvingar oss till att så att säga lefva öfver våra
tillgångar, må vi dock sjelfva göra allt hvad vi kunna för att
uppehålla och förstärka kapitalet. Om ej, skola vi sannerligen
snart vara bankrutt. Må derför en dylik sjelfhjelpsförening,
till afvärjande af sjukdom och brist, icke längre te sig blott
som en framtidssyn, utan nu varda till lefvande verklighet!
Låtom oss hoppas det! Nej, låtom oss vilja det, arbetande
qvinnor, antingen nu vårt lif förnötes i skolsalen eller
affärslokalen! Vi behöfva hvarandra. En och en förblir hjelplös,
men med samlad styrka skola vi åtminstone kunna närma oss
målet.

Så låtom oss då fatta hvarandras händer till ett trofast,
systerligt förbund i vår krafts dagar, pä det vi ej förgäfves må
famla efter stöd, när sjukdom och nöd falla pä!

Syster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free