Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I. Januari 1886 - Ola Hansson och Esselde, En studenthistoria för föräldrar, bedömd af ung och gammal. Erik Grane af Gustaf af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Det är ömtåliga saker, som hr Geijerstam vidrör, de ömtåligaste
af alla.
Först och främst har ban varit nog modig att upptaga till
behandling de företeelser, som stå i sammanhang med ynglingens utveckling
till man. Enligt författarens framställning har en i all sin välmening
förvänd uppfostringsmetod inverkat menligt på denna sida af Erik
Granes ungdomslif. Föräldrarne tillämpa förtegenhetsmetoden i fråga
om alla dessa ömtåliga förhållanden, som gossen anar i sina med den
fysiska utvecklingsprocessen sammanhörande fantasier hvilka väckts
och närts af åtskilligt, som han sett och hört i det dagliga lifvet eller
läst i böcker. Hans nyfikenhet blir på ett rått, osundt sätt mättad
af alla de saker, som man berättar nere i vedboden eller stallet. Förf.
anser, att i allt, som rör barnets utveckling som könsvarelse, ett mera
öppet och mera innerligt förhållande bör råda mellan detsamma och
föräldrarne. En allvarlig och kvsk utredning å de senares sida skulle
på ett naturligt sätt tillfredsställa det förras gryende förvetenhet, medan
förtegenheten endast bidrager till att drifva denna öfver i en osund,
kittlande nyfikenhet, hvilken sedan skaffar sig näring i smyg. Och
om denna senare olycka skett, och om den i löndom och genom en
osund näring brådmognade sinliga driften framträder i onaturliga
yttringar, bör en fader icke, som Per Grane, vid gossens upprigtiga
bekännelse inskränka sig till att svara: »du också, stackars gosse!» och
dermed anse sig ha uppfylt sin pligt. Och om en ung man, liksom
Schultz, gar och bär på en hemlighet af ett eller annat slag, som
tynger och tär, »borde ingen så som en moder kunna hjelpa till att
bära ett dylikt lidande». Genom att framhålla de skadliga
verkningarna af en bristande förtrolighet mellan föräldrar och barn blir
-Erik Grane» en maning till större öppenhet och innerlighet i hemmen.
Detta är en sida af Erik Granes ställning till familjen. Den
andra är skiljaktigheten i religiösa frågor. Detta är något, som i vår
brytningstid naturligtvis måste tagas med i en allsidig skildring af en
ung mans historia. Häri ligger det tvistefrö, som verkar så mycken
bitterhet och så många lidanden i så många hem. Sonen kommer
hem utan sin barndoms tro, hvilken han mist ute i verlden; och
detta: att han icke längre tror som far och mor, är nog för att resa
en konstlad skiljemur. Man fördömer en menniska, derför att hon
hyser åsigter, som afvika frän ens egna och fastän hon tillkämpat
sig dem i ärlig strid och i andlig svett och möda samt står inne för
dem med sin karaktär. Ja man låter sonens verldsåskådning inverka
förändrande på sjelfva moderskänslan, och framkallar så alla dessa
slitningar, som förbittra familj el ifvet rundt om i landet.
Dessa äro de tvenne hufvudsynpunkter, från hvilka hr Geijerstam
skildrar Erik Granes ställning gent emot familjen och den rol, som
denna spelar i hans ungdomshistoria. Bland de yttre
samhällsförhållanden, som utöfva inflytande på hans utveckling, är särskildt
uni-versitetslifvet föremål för skarpa angrepp, emedan det i sin nuvarande
gestaltning bortfuskar personligheten, närer karaktärslösheten och
förstör allt som är ungt hos menniskan. Jag kan härvid endast säga,
att jag utan betänkande underskrifver hvartenda ord, och att,det enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
