Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I. Januari 1886 - Hvarjehanda i qvinnofrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
möten hvarje söndags e. m. mellan kl. 5—’A, 9 samt engelska
lektioner hvarje onsdag och välläsning, förenad med sömnad, hvarje lördag.
Norge: Fru Camilla Collett. den berömda författarinnan och
modiga förkämpen för qvinnans rättigheter har ej länge sedan utgifvit
en bok »Mod Strömmen: ny Række», »som utgör en ny insats i
qvinnofrågan». — En annan framstående qvinna, fru H. Rosing, har
blifvit utnämd till ledamot i den af regeringen nyligen nedsatta
kommittén för folkskolans omorganisation, hvarigenom första steget tagits
till den norska qvinnans deltagande i dylika offentliga angelägenheter.
— Qvinnans rösträtt inför »Norsk kvindesags-forening», se brefvet från
Kristiania. — Den nya >>frisinnade» studentföreningen i Kristiania har
till sina hedersledamöter enhälligt inbjudit Björnstjerne Björnson,
Henrik Ibsen, fru Camilla Collett, Alexander Kielland, Jonas Lie och
Arne Garborg — hvarjemte den beslutat att inbjuda
universitetsprofessorerna att bevista deras sammanträden samt
»qvinnosaks-föreningens», arbetareakademiens och den liberala föreningens
styrelser att inträda som medlemmar i föreningen. Likaledes kunna
konstnärer och äfven andra personer af båda könen af föreningens styrelse
erhålla rättighet att anmäla sig till inträde.
Tyskland: Vid den allmänna tyska qvinnoföreningens i3:de
generalförsamling i Leipzig för någon tid sedan talade fru
Bertram öfver arbeterskor nas löneförhållanden. Hon visade huru de
eländiga s. k. »hungerlönerna» till och med nedgått och fångarnes
arbeten tillåtits ytterligare nedtrycka prisen. »Man kunde med
full rätt säga, att arbeterskan i tukthuset hade det bättre än den
ärbara qvinnan». Arbeterskefrågan hade clock börjat inslå på en
ny väg, sjelfhjelpens. Arbeterskan hade kommit till större
medvetande 0111 såväl sin belägenhet som sina rättigheter.
Qvinnoför-eningarne borde taga denna sak i sin hand och genom bildande af
sektioner lemna arbeterskornà råd och hjelp. Målet borde vara: 1)
lika lön för lika arbete, 2) fri sjelfbestämningsrätt, 3) det billiga
fängelsearbetets undanskaffande ur marknaden, 4) nedsättande af
kommitteer af arbetsgifvare och arbetstagare, 5) fastställandet af en
minimilön och 6) qvinliga inspektrisers anställande.
England: Vid de sistl. Juni månad i London hållna
immatriku-lationsexamina för tillträde till universitetet derstädes voro bland 1,100
inträdessökande 150 unga qvinnor. 615 godkändes, bland dem 100
af flickorna. Högsta betyget bland alla 615 togs af en ung dam, vid
namn Jane Rebecca JVishart, som vann ett stipendium för 2 år om 20
pund st. om året. Ytterligare tvenne pris vunnos af qvinnor och af
de 35 studenter, som fått högsta betyget, voro 8 qvinliga. —
Universiteten i Oxford och Cambridge pläga hålla s. k. lokal pröfningar
för unga damer och gifva dem ett slags mogenhetsbetyg, som i värde
blott föga står efter Londoneruniversitetets immatrikulationsbevis.
Qvinnans politiska rösträtt. Denna fråga har under denna valperiod
mer än vanligt tagit den allmänna uppmärksamheten i anspråk och synes
göra stora framsteg. Valagitationen har bedrifvits med stort nit äfven af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
