- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
70

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III. Mars 1886 - Ellen Fries, En sjelfbiografi från sextonhundratalet (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



En sjelf biografi från sexton hundratalet.

Meddelad
af

Ellen Fries.

(Forts, från föreg, häfte.)

Emellertid började Gustaf Horn att fria till Sigrid Bjelke af Åkerö,
dotterdotter til] Riksskattmästaren Bengt Gabrielsson Oxenstierna. Fru Ebba var ej
nöjd dermed och sade, att Agneta stält till det för att få en styfmor, som hon
kunde >leka med*.

Strax min h. far begynte till att fria, begynte också min
ostadiga lycka till att ändra sig, och det blef åter knappare för mig, men
så var jag ej ovan dervid. Mig tycktes det derför ej heller underligt,
utan lät jag mig allt nöja dermed, ty jag viste väl, att det inte annars
skulle gå för mig. Tillförene hade min h. far ingen kärare än mig,
och har han fatt en kärare, sa var jag inte heller så enfaldig, att jag
inte kunde göra mig den räkningen, att det icke kunde annat vara,
än att det kärast var, det fick också det mesta och det bästa, och jag
det som öfver blef. Så gaf jag mig till freds dermed, allenast jag
hade min h. far. Sedan kom jag hem till min mormor och var hos
henne till min h. fars bröllop.

Anno 1643 den 20 april blef min h. far förlofvad i
Riksskattmästarens hus, och strax derefter den 9 juli stod hans bröllop i Stockholm.

–Jag var annars mycket lustig och glad, att jag icke aktade, hvad

mig gick öfver, utan jag var lika token, men den dagen var mig
omöjligt att ej vara bedröfvad\ ehuru väl det förtröt mig mycket, att
alla märkte det, och att jag icke den gången som alltid kunde bita in
min sorg. Så frågade mig några, hvi jag inte var så lustig och glad
den dagen som alltid, och jag sade, att jag icke kunde veta, men
så hade jag denna dag ej orsak sa mycket till att glädja mig, efter
jag ser en annan står i min mors ställe, det jag heldre hade önskat,
att min egen mor hade stått, men efter intet annat kan vara, så vill
jag önska, att hon som står der måtte blifva god, ty annars hänger på
denna dagen all min lycka och olycka till en tid.

Agneta var sedan hos sin far och sin styfmor, och fick knappt besöka sin
mormor. När föräldrarne vistades i Stockholm, »gästade» de hos fru Ebba.

Som Gud alltid har skickat mig henne till en stor och odrägelig
pläga, så försummade hon sig icke heller nu, tv nu tyckte hon väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free