Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III. Mars 1886 - Ellen Fries, En sjelfbiografi från sextonhundratalet (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So
ligt, att det sker.* Fru Ebba får svara för hvad hon gjort. Äfven hon brydde
Agneta för Cruusen, men Agneta bedyrade, att hon i detta fallet var oskyldig.
Dermed slapp jag all min sorg, som jag hade så länge dragits
med. Hvad jag slitit i de två ären, det vore en hel bok till att
skrifva om, men när det nu var bestäldt, var jag så glad och begynte
till att sjunga och dansa. Och min styfmor sade åt mig; i-Gud
bevare mig sä lustig I ären, hvad han I nu hört för goda tidender,
efter l nu så dansen; så glad han I icke varit på läng tid». Derpå
svarade jag: »jag nia väl nu vara glad, när min glädje är kommen
på post ridande hem, som har varit borta i tre år för mig. Har jag
i de två åren intet haft stor orsak att vara glad, efter jag har antagit,
att min glädje ej skulle komma igen. Rätt nu på timmen kom den
hit till mig, och om jag inte dansar idag, så dansar jag aldrig, och
denna dag skall jag skrifva upp i mitt hjertas almanacka.»
När fadern på middagen kom hem, berättade styfmodern, att Agneta nu
gjort slag i saken med Sparren och sedan varit helt glad.
Då svarade min h. far: »har hon det gjort och sagt, är det mig
rätt ledt, att det icke har skett förr. Nu Uira alla säga, att det skett
lor Cruusens skull, efter han är kommen ridandes på post ifrån
Kalmar och är kl. 10 inkommen i staden i dag. Han har hälsat mig pä
slottet och på stund kommer han hit och vill hälsa dig, få nu se, huru
de hälsa hvarandras
Agneta, som nu kom in, frågade hvem som var kommen, de svarade henne,
att det var hennes fästnian. Hon ville veta. hvem det var, och då man sade,
att det var Cruusen, så förtröt det henne, att hon sa *flitigt frågat», och hon sade:
»hvem tro oss bada har fäst, och det är väl, att jag.en gång får se min fästeman."
Samma dag mötte hon honom på galan, men talade ej vid honom. Agneta fick
sedan mången »skottekolf och förlrelligt ord» för Cruusens skull, och hvem som
lalade, så ej blef Cruusens namn onämndt. Fru Ebba var ock utom sig för att
Agneta afskedat Sparren, men Agneta var allt detta oaktadt hjerteligt glad,
emedan heunes plåga Sparren nu aldrig talte vid henne. (Forts.)
^^assan af folket tager de ledare, som erbjuda sig. Det är måhända icke den
minsta af dess olyckor, att den inga bättre kan få. Charles Dickens.
och ärligt bör talas, der det gäller ett folks väl. Man får der ej tala
IP? ett parti till behag. En sanning måste finnas, som är sanning för allt ärligt
och förståndigt folk i alla partierna. Per Wieselgren.
(HS?å ra^a vägen’ Och kan du en särskild gång icke finna den, så håll blott
fast vid att vara uppriktig och sannfärdig i dina ord och handlingar, och du
skall se, att vägen ligger rätt framför dig. Henrik Hertz.
M Slöke = glupsk menniska.
•) Sik eller siker = illmarig menniska, lufver.
Rättelse: sid. 40, rad 1 nedifrån slår Cruse, läs Cruus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
