Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV. April 1886 - Den qvinliga valrättsrörelsen i England och hvad vi i Sverige af den hafva att lära. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Den qvinliga valrättsrörelsen i England och
hvad vi i Sverige af den hafva att lära.
i.
et var 1867, således för nära 20 år sedan, som den berömde
filosofen John Stuart Mill i engelska underhuset framlade
den första »billen» (motionen) om den politiska valrättens
utsträckande till en kör och ogifta qvinnor på samma vilkor
som de för männen gällande. Förslaget, hvilket stälts i
samband med den då föreliggande reformbillen, innebar, att i
vallagen måtte, i stället för ordet »man», insättas ordet ^persern.
Mill stödde icke sitt förslag på några abstrakta teorier om
menniskans rättigheter, utan helt enkelt på nyttan och
lämpligheten af den påyrkade åtgärden. Den praktiska riktning, som
rörelsen sålunda från början fick. har den allt sedan bibehållit.
r> f
Åttioen medlemmar af huset, bland dem 11 konservativa, stodo
på förslagets bästa. Men, såsom var att vänta, afslogs del af
majoriteten, och för all säkerhets skull förklarades en gång för
alla, att ordet »man» i val-lagen skulle afse endast manliga
individer.
Samma är bildades under mr Mills ordförandeskap en
förening för rösträttens utsträckning till qvinnor. Bland dess
stiftare finner man en Dean of Canterbury jemte en annan
prest. Föreningens första åtgärd var att åstadkomma en
petition, hvilken underskrefs af 1.499 qvinnor, samt att vid »the
social science meeting* för året bringa frågan till tals medelst
ett föredrag, hållet af mrs Bodichon. Detta första försök af
en qvinna att vid ett offentligt möte uppträda som talare vann
snart efterföljd.
Redan vid föreningens möte i London 1869 leddes
förhandlingarne af vice ordföranden mrs Taylor. Bland qvinliga talare
märktes, jemte henne, mrs Fawcett, sedermera under många
år själen i rörelsen. Bland manliga talare må här nämnas den
berömde skriftställaren och presten Charles Kingsley, samt mr
Hare, minoritetsvalsprincipens målsman. Efter någon tid
omorganiserades föreningen, filialer uppstodo öfver allt i landet,
flygskrifter utgåfvos och den liberala tidnings- och tidskrifts-
Dagny. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
