- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
99

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV. April 1886 - Den qvinliga valrättsrörelsen i England och hvad vi i Sverige af den hafva att lära. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

99

De allmänna valen 1880 anses hafva en viss betydelse i
den qvinliga rösträttsfrågans historia. Då uppmanades
nämligen för första gången landets qvinnor offentligt att taga del i
lösningen af en politisk kris. Det var Gladstone, som besvor
sina landsmaninnor att använda sitt inflytande på valstriden till
förmån för de liberala, en pligt, tillade han, hvars försummande
skulle medföra framtida bekymmer och förödmjukelser. Denna
vädjan var icke förgäfves. Englands qvinnor deltogo i en
hittills aldrig anad utsträckning i valkampanjen; få valmöten egde
rum utan qvinliga deltagare, och esomoftast uppträdde qvinliga
talare. Denna rörelse fick snart sitt motstycke inom det
konservativa lägret. Sä lät den berömde millionären och
filantropen, miss Burdett Coutts, med storartade affischer tillkännagifva,
att hon slöte sig till torypartiet. Emellertid antages det, att
»the lady canvassers» väl organiserade verksamhet verkligen i
vissa trakter bidragit till Gladstones seger.

Upptagen af dessa sträfvanden fick valrättsföreningen intet
tillfälle att vid den mycket upprörda parlamentsessionen af 1881
få någon ny bill framlagd. Deremot inträffade inom
Stor-Brit-taniens landamären en tilldragelse, som ej kunde undgä att verka
till förmän för föreningens syfte. Den lilla ön i irländska
kanalen, Man, har, som bekant, aldrig helt införlifvats med den
engelska staten, utan lefver sitt eget oberoende lif under egna lagar,
hvilka delvis förskrifva sig från år 600 och af befolkningen
vidmakthållits med en sträng konservatism. Icke desto mindre
hade i detta territorium, bebodt af 54,042 innevånare, väckts
förslag att tilldela qvinnorna politisk valrätt. Förslaget
debatterades ifrigt i de båda representantkamrarne, och segrade
slutligen i modifierad form enligt i:sta kammarns förslag, så
nämligen, att valrätt tillerkändes alla qvinnor, hvilka egde fastighet
till värde af minst 4 Beslutet understäldes lagenligt den
engelska regeringen och stadfästes af densamma, hvarefter Mans
qvinnor talrikt deltogo i valen i Mars 1881, likasom allt
framgent, under ådagaläggande af lika mycket nit som klokhet.
(Se härom Tidskr. f. Hemmet årg. 23, N:o 2).

Äfven den stora lagreform af 1882, hvarigenom gifta
qvinnor i England tillerkändes full eganderätt och förvaltningsrätt
öfver sin egendom, ansågs åtminstone indirekt styrka
rösträttsföreningens yrkanden. I trots häraf lyckades man 1884 icke
ens att bringa den inlemnade billen i frågan under diskussion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free