Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV. April 1886 - Ellen Key, Några ord om de ryske diktarnes qvinnotyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Några ord om de ryske diktarnes qvinnotyper.
Europas stora kulturland, från hvilka nordens litterära intryck och
ingifvelser plägat komma, är för närvarande ebbtid inom vitterheten.
Nästan alla de stora diktarne äro borta, och de qvarlefvande hafva
antingen icke hunnit bli stora eller komma aldrig att öfvergå gränsen
mellan förmåga och snille. Under dessa förhållanden är det naturligt,
att den läsande och bokgranskande allmänheten, ifrigare än kanske
annars blifvit fallet, uppmärksammat den litterära produktionen i Europas
vester- och österland, den unga amerikanska och den unga ryska
vitterheten. Ingen tänkande har dervid kunnat undgå ett starkt intryck
af att hafva kommit i beröring med de krafter, hvilka framdeles, sedan
de i sig upptagit det gamla Europas arbetsresultat, skola föra odlingen
in i nya banor, ge menskligheten nya tankar och samhället nya
former.
Hvad oss svenskar angår är det mycket sent, egentligen först på
1880-talet, som vi fått mer än en aning om att Ryssland har en
betydelsefull litteratur. Der förut var det blott en och annan, som i då-
J ’
liga andra, tredje hands öfversättningar läst några af Turgenjeffs
böcker, och ännu för tio år sedan funnos bildade svenskar, som trodde
att Turgenjeff, bosatt i Frankrike, på detta lands språk skref sina
arbeten! Sedan denna tid har förhållandet dess bättre ändrats. Vi hafva
t. o. ra. fem häften mästerliga TurgenjefTs-öfversättningar, från ryskan
af märket —K— *). Äfven Dostojewski och Tolstoy äro numera hos
oss kända i sina yppersta verk. Särskildt för oss svenskar har det varit
en förvånande upptäckt, att ryska författare ega makt att sa djupt gripa
oss och att vi genom en mäktig och ny litterär företeelse kunna lära
känna vår arfifiende, det öfvermäktiga, så länge fruktade och hatade,
men i sjelfva verket så djupt olyckliga och inom sig sönderslitna
Ryssland från en ny sida, som utan att belt upphäfva den gamla misstron dock
tillvinner folket vårt varma deltagande. I sjelfva verket är det knappt
någon samtida litterär produktion, som förmår ge oss djupare intryck
än dem, Rysslands diktverld meddelar.
Det är här icke meningen att söka påvisa orsakerna. Det är
endast i den mån dessa orsaker höra samman med qvinnotvpernå,
som jag får anledning att vidröra dem. — Och om sjelfva detta
innehållsrika ämne, qvinnotyperna, tillåter utrymmet endast några flyktiga
antydningar, några rent personliga intryck imder läsning af de ryske
diktarne, intryck, som meddelas utan alla anspråk på fullständighet, ty
Tolstoys och Dostojewskis alla arbeten äro mig ej bekanta, och endast
med syfte att föranleda dem, som ännu ej känna den ryska roman-
* För hvarje nytt häfte, som kommer, ökar denne öfversättare den svenska
allmänhetens tacksamhetsskuld, och på samma gång dess lifliga önskan att af
honom få originalöfversättningar också af Vårböljor, af Faust, m. fl. af de
Tur-genjeflska mästerverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
