- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
107

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV. April 1886 - Carola, Skol-lif. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skol-lif.

I.

å der ja, nu ändtligen voro de utom dörren allesammans med
skol-väskor, galoscher och allt! Fröken Pettersson, lärarinnan, gick
långsamt ur tamburen in i klassrummet igen. Der var dammigt och
mörkt och såg så tröstlöst Ödsligt ut nu, när barnen voro borta.
Pulpeter äro inga inbjudande möbler. Hon gick upp på katedern,
tog fram sin journal för att göra anteckningar för dagen. Hur läste
Signe i dag? Hur var Elise i svenska? — A, AB, B 4- skrefs ned
efter en tydligen mycket allvarsam inre öfverläggning.

Fröken Petterson har ett fint ansigte, men det är blekt,
sammanpressadt. Mycket sällan öppnar hon munnen så mycket, att de jämna
tänderna fullkomligt synas. Det brunblonda håret ligger tätt struket
intill tinningarna, benadt midt fram, ingen lugg, inga nedfallande
lockar. Det är som om det stramade öfverallt i hennes ansigte:
det stramar i pannan, det stramar mellan pannan och näsan, mellan
näsan och munnen. Figuren rak och välbildad, fast något för tunn.
På hennes klädsel fins inte ett föremål, som är onödvändigt eller som
är till för prydnadens skull. Broschen och knapparna fästa klädningen,
men ingenting vidare. Ingen garnering af hvarken siden eller sammet,
men klädningen sitter väl och följer noga efter den smala figuren.

Hon är alltid trött, men i dag är hon tröttare än vanligt. Det
går rundt omkring i hennes hufvud. Först var det en olycka på
frukostlofvet. Just som klassen hade kommit in och skulle sätta sig
till lektion, uppenbarar sig på gården den lede frestaren i form af
mannen med positiv och två markattor: hela klassen med ett tjut at"
hänryckning blixtsnabbt mot fönstret. I samma ögonblick öppnas
klassdörren, föreståndaren står rler, röd i ansigtet, säger ingenting,
orörlig som en stod. Lika blixtsnabbt är klassen på sin plats, alla
ined uppspärrade ögon. Dödstystnad. Föreståndaren kastar en
tillintetgörande blick på fröken Pettersson, den betyder: »jag har
Öfver-raskat dig, jag har gripit dig på bar gerning, så här går det
naturligtvis alltid till, när jag inte är tillstädes». — Den stackars flickan har
rodnat till, det rycker i hennes mungipor, hon ser ut som den
personifierade skyldigheten, och hon vet, att hon ser ut så. Högt tillägger
föreståndaren: »Fröken, så här far det inte gå till i min skola. Ni
måste ha klassen i hand», — och blicken tillägger ett olycksbådande
»eljest»–.

Och så den lektion, som följde på denna scen! Klassen delad
i två partier, det ena föraktar henne, det andra skänker henne
sitt medlidande; hos båda har det lilla öfvertag, hon förut kunnat ha,
minskats. Barnen ha fått klart för sig, att hennes ställning är en
tjenares. — När hon nu sitter der och går igenom allt detta och
tänker på hur hon under åratal gymnastiserat in sitt ansigte — sitt unga,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free