- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
114

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV. April 1886 - Confidens, Samskolor. Med inledning af Red:n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

Frågan om gossars och flickors gemensamma undervisning
sammanhänger på det innerligaste med qvinnofrågan i sin helhet, ja hon
utgör rent af en integrerande del af densamma, så att ej gerna någon
kan intressera sig för den senare, utan att äfven följa den förra med
deltagande.

Ty vill man omdana ett menskligt förhållande, måste man
framför allt se till, hvarifrån detta härleder sig och vid detsammas rot
börja sin reformatoriska verksamhet. Men allt menskligt går med
sina rötter tillbaka till barndomen. Under densamma utsås vanligen
de onda eller goda frön, hvars frukter vi ej sällan skönja först i
mognare år. Förgäfves vore derföre att arbeta på likställighet
mellan könen, på att åt qvinnan förvärfva lika rätt som mannen till
utveckling, sjelfständighet, sjelfförvärf och del i mensklighetens stora
kul turar bete, om man icke börjar med barnen.

Hade man derföre kunnat gå i rätt ordning vid lösningen af
qvinnofrågan, borde man egentligen just hafva börjat med att
arbeta för samundervisning och samuppfostran.

Gossen och flickan på sin moders knä drömma ej om de
konstgjorda skiljemurar, hvilka en i vissa afseenden på orätt spår kommen
civilisation skall mellan dem timra allt högre och högre för hvarje
år de lefva. Det är tyvärr endast i barnkammaren — nej, icke ens
der, annat än under de allra första åren — som man slipper att höra
talas om denna åtskilnad. Det dröjer ej många år, innan gossen
och flickan lärt sig, att de tillhöra olika slägten med skilda vägar,
skild undervisning, skild behandling. Hvad som är godt, rätt och
passande för den ena är ej alltid godt, rätt och passande för den
andra. Gossen skall göras så manlig, så positiv som möjligt, flickan
så qvinlig, d. ä. så negativ som ske kan. Och så följer man i allt
de tvenne häfdvunna recepten för bildandet af manliga och qvinliga
karaktärer, glömmande att högt öfver båda dessa ideal står det
gemensamma, det sant ?nenskliga.

Förgäfves stretar moder natur emot. Hon gifver det ena
mennisko-barnet ett aktivt, det andra ett passivt skaplynne enligt helt andra
grunder än könsbestämningens mera oväsentliga princip. För henne
gäller i de flesta afseenden individen, ej könet. Hon lägger stundom
den forskande tanken, den kraftfulla viljan i flickans själ, det veka,
drömmande sinnet i gossens håg. Men för föräldrar och uppfostrare
betyder detta vanligen så föga. »Tänk icke så mycket, tala icke så
ifrigt», säger man åt flickan. »Hvad är detta för oqvinliga
resonne-manger, hvad angår det dig, en ung flicka, huru dessa ting hänga
samman — eller icke samman? Sköt du dina skalor och din sömnad,
det der angår dig ej». Men till brodern heter det: »Hvilken omanlig
pojke, hvilken odåga, hvilken drummel! Skall du sitta inne och
hålla din mor i förklädesbandet! Ut med dig och lek och slåss
med de andra pojkarne!» — Och så våldföres naturen i inbillning,
att man dermed lyder naturen.

Det är tid, att denna irring upphör och individen kommer till sin
rätt. Hvilken fond af kraft förspilles ej under de häfdvunna
försöken att stöpa hvardera könet i hvar sin form. Menskligheten har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free