- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
115

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV. April 1886 - Confidens, Samskolor. Med inledning af Red:n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii5

t. ex. ej längre råd att med dryga kostnader tubba och tvinga fram
till högre studier den stora skara af ynglingar, som ej vilja eller duga
att studera och deremot tillbakahålla och hindra den kanske lika
stora skaran af unga qvinnor, som brinna af kunskapstörst. Samhället
förlorar mycket på ett sådant förfaringssätt, ty alla snedvridna
förhållanden hämna sig. Och sant säger M:me de Stael: ’Efterliknandet
är ett slags död, emedan det beröfvar hvar och en dess af naturen
gifna sätt att vara till.» Derföre ifair playh Vi begära intet annat.

Må man ej missförstå oss! Vi mena visst ej, att hos mannen
är oförmågan, hos qvinnan förmågan. Vi förbise ingalunda könens
olika skaplynne. Vi ha alldeles klart för oss, att f. n. åtminstone är
mannen i allmänhet mera anlagd för klokhet och styrka, qvinnan
mera för innerlighet och värme. Och vår sträfvan är ej att få dessa
anlag utbytta. Ty hvad vore väl dermed vunnet: Vi fordra blott*
— jag upprepar det — »fair play» — plats, utrymme för deri unga
kraften. Lika vilkor att utveckla sig uti, lika frihet, samma förmåner!
Först då dessa erhållits, kunna vi vedervåga en bestämning med
afseende å hvad som är mannens eller qvinnans sanna natur. Nu vet
man det ej!

Lägg tvenne lika frön i jorden; men nedmylla clet ena i en
kruka och ställ den i ett källarhvalf och plantera det andra i Guds
fria natur, på en i allo gunstig plats. Och kom sedan och klaga
öfver att de plantor, som uppskjutit ur dessa frön, blifvit så olika, att
den ena blifvit färglös, svag och förkrympt, under det att den andra
blifvit stark och kraftfull. Men så gör man. Först sedan ett par
generationer förgått efter det att qvinnofrågan vunnit sin slutliga
lösning, torde man vara berättigad att definiera orden »mannens och
qvinnans natur». Nu är denna ofta alls ej någon »natur», utan mer
eller mindre en konstprodukt.

Ännu ett missförstånd vilja vi förebygga. Må man ej tro, att
vi glömt att uppfostran har till mål ej blott att utveckla naturen,
utan ock att leda, forma och tukta densamma. Vår ifver för
individualitetens utveckling går ej derhän, att vi vilja låta de onda anlagen
frodas, så väl som de goda, låta ogräset växa jemte hvetet. Vi
påstå blott, att intet är en dygd för qvinnan, som ej också är det för
mannen, intet en synd för henne, som ej också är det för honom. Eller
bör ej mannen lika så väl som qvinnan fostras till att blifva mild,
fördragsam, blygsam, renhjertad och from? Bör ej qvinnan såväl som
mannen hafva sinne för rätt, blifva sann, öppen, kraftfull, modig,
företagsam? Och just derföre att könens skaplynnen härvid äro något
olika, böra de uppfostras tillsammans och uppfostras lika för att hjelpa
hvarandra, hvar med sin gåfva.

Man klagar t. ex. öfver huru oqvinliga och råa flickorna skola
blifva genom den ifrågasatta samuppfostran. Man erkänner således,
att det nuvarande systemet gör gossarne oborstade och råa. Men
låt oss då för all del få samskolor, nu ej längre endast för flickornas
skull, utan lika mycket för gossarnes. Dock hvem blir det väl, som i
framtiden kommer att lida under den ej så sällan förekommande
manliga råheten, om ej iust qvinnan, hustrun, barnen? Må flickan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free