Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV. April 1886 - Confidens, Samskolor. Med inledning af Red:n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii 6
derföre gerna — under trogna lärares och lärarinnors skydd och
bistånd — hålla till godo med en råare lekkamrat i ungdomen, blott
detta hjelper henne att undgå en rå man i framtiden 1 Må man ej
skygga för att låta qvinnan börja sin r61e som sedernas förmildrerska
redan i ungdomen! Ty erfarenheten har visat, att det qvinliga
elementets dämpande och tyglande inflytande aldrig, vare sig i
samskolorna eller i umgängslifvet, förnekat sig, der det fått göra sig gällande.
Men ej blott gossarne skulle vinna på denna samuppfostran;
flickorna skulle derigenom, å sin sida, förlora en del af sin flärdfullhet
och ytlighet samt få ett sannare och hurtigare väsen. Ty så nära äro
mannens och qvinnans öden med hvarandra förbundna, att hvarje
rättvisa, hvarje verklig förmån, som beviljas slägtets ena hälft, med kraften
af en oemotståndlig naturlag också kommer det andra till godo.
Samundervisningens motståndare framhålla vanligen tvenne faror
såsom öfverhängande, derest flickor och gossar skulle komma att gå
i samma skola: den moraliska faran och faran för öfveransträngning.
I afseende å de ungas sedlighet fruktar man det värsta. Hvilka
kärleksintriger skola ej spinnas, säger man. Kurtis, hemliga möten,
hemlig brefvexling, brådmogenhet, förhastade förlofningar’, m. m. anser
man skola blifva en gifven följd af samundervisningen. Men har då icke
samundervisning redan faktiskt existerat i vårt land, jag vet ej huru
länge, utan att man hört talas om alla de der förskräckliga följderna?
Eller skulle det endast vara folkets barn, man utan skada för deras
moralitet kan tillåta arbeta tillsammans? Skulle det vara farligare
att låta de s. k. bättre klassernas ungdom uppfostras och undervisas
gemensamt? Borde ej tvärtom dessa vara mera skyddade för alla
faror af denna art, till följd af den närmare omvårdnad de åtnjuta i
hemmet?
Nej, långt ifrån att samskolorna skulle öka farorna i moraliskt
afseende, är det just i sedlighetens namn vi yrka pä denna reform.
När gossar och flickor tidigt vänjas att vara tillsammans i
arbete och — hvarföre ej — äfven i lek; när ynglingen och jungfrun
få fritt täfla med hvarandra i allvarliga studier; när de få lära känna
hvarandras förmåga och skaplynne; när de ej längre blifva för
hvarandra det hemligt fruktade, hemligt åtrådda, obekanta, mystiska något,
som sätter deras fantasi i verksamhet och omtöcknar deras
omdömesförmåga; när de ej mera få höra: »akta dig, här är en fara», så
snart någon af det motsatta könet nalkas, utan man lärt sig se
hvarandra med vakna, nyktra ögon: så skall ett stort steg till ett naturligare,
enklare, sannare förhållande mellan könen och dermed till
mensklighetens sedlighet och lycka vara taget. Samuppfostran har lika som
hela qvinnofrågan icke ringare innebörd än detta.
Annu i våra dagar hör man ej sällan den unge mannen med
en odräglig sjelfgodhet, med ett förakt, han ej ens alltid vårdar sig
om att dölja, tala om qvinnan såsom ett lägre väsende, såsom ej på
långt när egande samma intelligens och andliga duglighet som han
sjelf, skapelsens herre. Och denna ingrodda föreställning är en af
de aldra djupaste grunderna till den dåliga behandling hustrun sedan
så ofta i hemmet får erfara. Mannen hör från tidigaste år talas om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
