Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV. April 1886 - Confidens, Samskolor. Med inledning af Red:n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii7
sin öfverlägsenhet och qvinnans underlägsenhet — och ett så ljufligt
bådskap anammar man gerna — helst alla samhälleliga anordningar
tjena till att inskärpa detsamma.
Men låt mannen i barndomen ha setat på samma skolbänk som
flickan; låt honom ha fått anstränga sig dagligen och stundligen för
att ej låta sig öfverglänsas af de qvinliga kamraterna, och det der
öfverlägsna föraktet skall, clet tro vi, få litet svårt att slå rot.
Aktningen för qvinnan skall blifva en af samskolans skönaste frukter.
Ynglingen skall börja bemöta den unga qvinnnan, kanske med något
mindre fjeskig artighet, dertill är minnet af kamratskapet ännu lor
färskt, men med mera verklig högaktning. Han skall lära sig att i
henne se sin like, skall göra mera för att vinna hennes aktning och
båda skola lära att bedöma hvarandra mera efter det verkliga
mennisko-värdet, än som nu hufvudsakligen sker efter yttre fördelar, såsom
skönhet och rikedom. Och de unga skola, när kärleken dem emellan
vaknat, på den solida grunden af verklig kännedom af och aktning
för hvarandras karaktärer uppbygga en äktenskaplig lycka, varaktigare
och djupare än den nu vanliga.
Kommer så faran för öfveransträngning till kropp och själ.
Qvinnan kan ej täfla med mannen i fråga om kunskapsförvärf, säger
man; hon är ej anlagd derför, hon skall spränga sig på lörsöket.
Endast erfarenheten kan afgöra detta, och hon visar, att dessa
farhågor äro öfverdrifna. Vi hänvisa i detta afseende närmast till en
artikel i Aftonbladet, n:o 72 b för i år: »Studiers inverkan på flickors
helsa», hvari med klara sifferuppgifter visas, »att studierna i stället
att försämra flickors helsa, tyckas ha varit välgörande för densamma».
Af 705 tillfrågade amerikanska flickor ha 79 procent uppgifvit, >att
de efter slutade studier voro vid förträfflig helsa», ehuru detta
ingalunda så allmänt var fallet, då de började dera. Och uppgifter från
andra håll bekräfta detsamma. Der qvinnan fått göra försöket, har
hon således lyckats. Hon har ej i något afseende blifvit efter sina
manliga kamrater. Hvar och en, som undervisat båda könen, vet
ock, att flickan snarare står framför än efter gossen i snabb
uppfattning och framför allt i ifver, flit och håg för studierna. Kanske
har flickans fysiska kraft ursprungligen varit mindre än gossens, men
hon har på de farligaste stadierna, i skolans högre klasser, hushållat
bättre dermed. Det qvantum lifsmod och nerfkraft, som ynglingen
understundom, särdeles vid högskolorna, nedlagt i glaset, bortslösat
vid spelbordet eller i de nattliga orgierna, har den unga qvinnan
vanligen sparat ihop att dermed fylla de luckor i arbetet, som hennes
ringare kroppskraft kunde ha låtit uppkomma.
Och för öfrigt — klagas det ej lika mycket öfver gossars
öfveransträngning som öfver flickors? Det skall väl komma båda tillgodo,
när de väntade stora reformerna i undervisningsväsendet genomföras
som skola göra läroverket ej blott till en skola för universiteten, utan
för lifvet. Och vi hoppas, att de modifikationer i undervisningsplanen,
som måste göras, om principen om samundervisning blir erkänd, skola
leda till fördel för ej blott flickan, utan äfven gossen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
