- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
132

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V. Maj 1886 - Ellen Fries, En sjelfbiografi från sextonhundratalet (slut)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

Då svarade fru Ebba: ja, du må inte tänka, att du ändå får så
god man, som Cruusen är; han har allt för godt sinne at dig, ty
dig är spått, att du skall få en så ond man, att han skall slå dig
hvar dag, oeh I sku lefva ihop som hund och katt och dertill med
en så fattig man, att när 1 hafven ätit den ena biten, så sku I inte
veta hvar I fån den andra, och en sådan stor eländighet skall vara
med Er båda, att du inte tror det. Jag vet dock, att det lärer så
gå dig, efter du inte ville hafva Sparren. Då svarade jag: då hade
det först gått an! Men hvad den onda spådomen vidkommer, den
aktar jag intet, utan tror min Gud mycket bättre, att Han ju lärer
gifva mig en god, dygdig, redelig och from man eller ock ingen, och
der Gud än så ville straffa mig för mina synders skull och gifva
mig en man, som vore något ond, så skulle åter jag ställa mig så
fromt emot honom, att han inte skulle kunna vara ond emot mig
och skulle kunna slå mig. Kommer min man onder hem, och jag
vet mig ingen sak, tager jag honom i min famn. Jag rädes ej för
min bak och ber, att ingen ville bekymra sig derom, utan låta Gud
och mig man sörja derföre; det skall väl blifva godt och bättre än
boken säger; men hvad fattigdomen vidkommer, så kan jag intet
säga deremot, utan det kan väl vara möjeligt, att Gud har täckts
till att lägga mig det på, ty Han kan lätt göra en fattig rik och en
rik fattig; när Honom så behagar, kan ingen ändra, utan Han lagar
både med rika och fattiga efter sitt sinne, men så bekymrar mig
inte den fattigdomen stort, ty om vi älska hvarannan af allt
hjerta och länge och väl få behålla hvarannan, så är en liten bit
bröd med kärlek mycket bättre än ett stort hus med allahanda godt,
der två inte älska hvarannan; men der fattigdomen blir så stor och
kärleken är med, så drager han väl tyngsta lasset och gör all ting
lätt och ljufligt; fast det än i allt annat ginge mig aldrig så svårt,
så skulle jag lell vara glad der hos, och håller det för ingen redelig
kärlek emellan två, som ha lofvat till att älska hvarannan i mot
och med, och låta rikedom eller fattigdom komma sig något ondt
emellan, utan har jag älskat när han drack vin, så skall jag ock så
göra, när vi inte annat hafva än vatten, men så aktar jag all Er
spådom intet, utan jag tror min gode Gud bättre, fastän I mån säga
som i gerna viljen, och sågen I gerna, att jag aldrig skulle få något
godt äga, men jag förstår det så: är det så Guds vilja, att det skall
gå mig så tungt, så vill jag gerna låta mig nöja dermed, ty den
som låter sig nöja, han har allting nog, men så vet hvarken I eller
jag eller någon annan, hvad Gud har gömt åt mig, och om jag med
all flit sätter all min förtröstan till Honom, som allena kan vända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free