Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V. Maj 1886 - Ännu en skildring af universitetslifvets skuggsidor. Våra öfverliggare af Thord Bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Men icke nog med att »Våra öfverliggare», såsom vi här
antydt, förena den godmodiga komikens med det menskliga
deltagandets förtjenster, de hafva derjemte ett djupare positivt syfte.
Förf:n vill icke blott varnande gyckla öfver universitetlifvets
lyten; han söker äfven tränga in till deras orsaker, allmänna och
enskilda, och råda bot på det onda. Orsakerna finner han dels
i institutionerna, dels hos individerna. Bot söker han i nödig
reform af båda. Boten heter: Reform af arbetssättet och
undervisningsmetoden vid de gamla universiteten samt upprättande af
ett fullständigt hufvud stadsuniversitet till täflan med de gamla
och till korrektiv mot dessas föråldrade organisation. Det senare
är en älsklingstanke hos förfin. Sin utveckling af densamma
har han gifvit formen af en särskild, till »Våra öfverliggare^ bilagd
skrift: »till universitetsfrågans belysning».
Äfven här har skenbart slumpen varit framme för att gifva
förf:ns arbete en särskild betydelse. Samtidigt med dess
utgifvande framlade nämligen en ansedd, midt i de öfverklagade
missförhållandena lefvande och verkande universitetslärare.
Professor Cleve, inför Upsala filosofiska fakultet ett förslag till
reform, hvilket väsentligen öfverensstämmer med det, som åtföljer
boken om »Våra öfverliggare», och hvilket torde ligga till grund
för doktor Wretlinds motion i ämnet vid innevarande riksdag.
Författarens uttalanden i denna fråga synas oss så vigtiga,
att det måste förvåna, att de hittills endast i förbigående
upptagits till pröfning. Sjelfva känna vi oss ej mäktiga af ett
motiveradt omdöme i frågan och våga derför här endast uttala vår
sympati för förf:ns uppfattning. Deremot skulle vi vara
synnerligen tacksamma, om någon sakkunnig person, med insigt om
behofvet af en reform, ville lemna Dagny ett kort uttalande i det
för hemmet och ungdomen så väl som för staten och folket i
dess helhet så vigtiga ämnet.
$ *
3(2
Den andra reform, hvarmed vår förf. vill råda bot pä det
onda ban skildrat i »Våra öfverliggare», är en reform af
ungdomens lefnads- och arbetssätt. Sina åsigter härom uppställer
han i en serie »Lefnadsregler och erinringar, icke nya, men ändå
tjenliga, den studerande ungdomen tillegnade».
Det är inga djupsinniga filosofiska satser, inga
hyper-idea-listiska uppmaningar, utan helt enkla praktiska råd, kryddade af
förf:ns vanliga skämtlynne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
