- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
189

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI. Juni-Juli 1886 - Korrespondensafdelning - Från »Lärarinnor», besvarad I af Carola

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

189

Dagny till »LärarinnorRed. har sändt edra beaktansvärda
anmärkningar till Carola, som ock här nedan besvarar desamma.

Carola till ^Lärarinnor». Till svar pä ofvanstående kritik vill jag
anmärka att

i ) det är rätt att skildra alla sidor af menniskolifvet, och jag
vet ej hvarföre någon klass af menniskor — lärarinnor t. ex. —
skulle särskildt skonas för att komma i sanningens ljus. Skulle det
sa mycket skada den ogifta, arbetande qvinnans sak, att man påvisar
att äfven hon kan vara olycklig; skulle det så mycket såra hennes
stolthet att höra, att en qvinna, i de fall, då hennes verksamhet icke
fullt tillfredställer henne, kan kasta vemodiga, men — hvilket skarpt
betonades i skizzen — resignerade blickar på den lycka, som icke
blifvit henne beskärd. Det vore väl rent af onaturligt, om hon aldrig
gjorde det.

2) De ärade recensenterna tyckas icke hafva någon föreställning
om huru en dylik skizz tillkommer och hvad den har för betydelse.
En författare blir gripen af en företeelse i lifvet, han känner sig
upprörd, han vill meddela sitt intryck till andra — och skizzen kommer
till. Om han skildrar en målare, sa vill han ej med sin skildring
säga, att alla målare äro sådana som hans hjelte, 0111 han skildrar en
lärarinna, vill han ej säga: så här äro alla lärarinnor. Han vill
endast säga: under vissa omständigheter kan lifvet för en målare eller
för en lärarinna gestalta sig på detta sätt, och så ungefär har jag sett
det gestalta sig. Huruvida den bild, som författaren har sett, är ett
enstaka undantag, derom får sedan publiken döma. Hvad nu min
stackars hjeltinna angår, tycks hon icke vara ett sådant alldeles
enstaka undantag, eftersom icke blott jag, utan äfven recensenterna ha
sett hennes likar. Jag är mycket tacksam för omdömet, att hon
»som individ är lefvande framstäld», ty dermed är i sjelfva verket
skizzens berättigande uttaladt.

Att skildringen är sann tyckes vidare bevisas af den nedslående
verkan, som rlen, mig till stor ledsnad, lär ha utöfvat på åtskilliga
lärarinnor; ty vore den i strid med verkligheten, skulle den väl icke
hafva gjort ett sådant intryck. Dessutom vill jag erinra om, att största
delen af Dagnys publik troligen icke består af lärarinnor, utan af
qvinnor i annan lefnadsställning, och för dem torde det icke skada
att egna en tanke åt en medsysters lidande.

Den ensamma, arbetande qvinnan — lärarinnan icke minst — blir
faktiskt ofta en korsdragerska, i synnerhet derför att hennes krets är så
trång. Låt vara, att hon är likstäld med mannen i fråga om arbetet,
men hon är långt ifrån likstäld med honom i fråga om tillfallen till
utveckling och vederqvickelse.

Den gifta qvinnans lif blir sällan så trångt och ensidigt som den
ogifta lärarinnans kan blifva.

Att lärarinnornas kamratlif lemnar mycket öfrigt att önska,
almin fasta öfvertygelse, och att den intelligentaste unga qvinna kan
bli förslöad genom öfveransträngning och brist på sympati, synes mig
vara en lika säker som sorglig erfarenhet. Dessutom torde det icke

hafva undgått en uppmärksam läsare, att i skizzen finnes en och annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free