Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII. Augusti-September 1886 - Om orsakerna till att brottslighetsfreqvensen är fem à sex gånger större bland den manliga än bland den qvinliga befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Här framställer sig nu helt naturligt den frågan: I hvad
förhållande står osedligheten till kriminalitetsfreqvensen?
Hr Berggren har tagit frågan i betraktande, men blott inom
ett enstaka undantagsförhållande. Brottsligheten bland
prostituerade qvinnor, säger han, är så oerhördt stor, att den »så att
säga» kan anses »utjemna» skillnaden i öfrigt mellan männens
och qvinnornas kriminalitet.
Af denna uppgift framgår således, att hos qvinnan den
otyglade lidelsen i förfärlig grad predisponerar för brott?
Huru verkar då samma orsak på mannen?
Förf:n har endast indirekt besvarat denna fråga, men det
är för värt ändamål nog. Det finnes, har han sagt, ingenting
specielt i qvinnans eller mannens natur, som framkallar större
eller mindre benägenhet för brott, större eller mindre
motståndskraft mot frestelsen. Hvad som förleder mannen till brott,
måste under samma förhållanden förleda qvinnan och omvändt.
Häraf följer med nödvändighet, att samma inflytande, som ett
tygellöst osedligt lif har på qvinnans kriminalitet, har det också
på mannens, om eljest förf:ns förutsättningar äro riktiga.
Orsaken till den stora skillnaden mellan könen i kriminalitet
är ju då lätt funnen. Frånsedt den, som kan härflyta af deras
olika lefnadsförhållanden, måste den nämligen ligga deruti, att
flertalet qvinnor erkänner kyskhetens pligt och lyder den, men
flertalet män deremot afvisar denna pligt och öfverlemnar sig
åt ett osedligt lif, hvilket åter, såsom vår författare visat, i
hög grad predisponerar för brott.
Hvarför förf:n försummat att göra denna slutledning af sina
premisser, är svårt att förstå. Sannt är, att förhållandet i
afseende på männen icke kan med siffror beräknas. De lastbara
männen hafva icke, såsom de lastbara qvinnorna, blifvit räknade
och sammanförda i en afskild klass, brännmärkta med ett
särskildt namn, samt stälda under allmän uppsigt. Det är således
förklarligt, att den vanliga statistikern, som räknar endast
med siffror, ej kan upptaga dem. Men en forskare, hvilken
gjort moralstatistikens resultat till föremål för sitt studium,
måste väl räkna med andra storheter, om han eljest vill leta sig
fram till de dolda krafter, som i menniskans bröst amma den
syndiga tanken. Han måste väl ega både rätt och pligt att
göra jemförelser mellan analoga förhållanden och beräkna
sannolikheter, der siffror icke kunna anskaffas. Således: när herr
Berggren, utan att anföra siffror, omnämner det förfärliga in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
