Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII. Augusti-September 1886 - Eglit, Doktorns unga fru - Qvinnosaken, betraktad på möten och inom tidskriftsliteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
*Ja, det gjorde jag, och så for jag i väg med första tåget, fastän
jag visste, att jag hade en den alra näpnaste och snällaste lilla hustru,
som satt vid frukostbordet och rynkade sin lilla söta näsa i vrede
öfver att hennes stock till man inte kom hem i laga tid. Men hur
kan du begära, att jag skulle tänka pä dig, — jag, som inte bryr
mig om någon annan än mig sjelf?»
Gurli kastade sina armar om hans hals och tryckte sitt lilla
for-gråtna ansigte mot hans.
»Jo, det gör du, du rara gamla Ludde. Det är bara jag, som
inte förstår sådan god och präktig gubbe du är.»
»Således äro vi sams nu igen?»
*Jaa då.»
»Och du är inte förtjust i Torlow?»
»Neej då.»
»Och nu nekar du mig inte en kyss?»
»Nej då.»
Qvinnosaken på möten och inom
tidskriftsliteraturen.
få?
j£\vinnofrågan är för närvarande ute och går» hos oss i alla möjliga
elg och omöjliga former. Till de omöjliga räkna vi den plötsliga
stormlöpningen i våras, i syfte att med ett slag Öppna de, för sina
farliga missriktningar så länge öfverklagade, gossl äro verken också för
qvinliga lärjungar.
Till de omöjliga hör också Ellen Keys försök (Geijerstams Revy
1886) att hos oss framkalla en reaktion mot qvinnofragans excesser,
af hvilka vi dock, enligt hennes egen försäkran, aldrig varit antastade.
Minst lika omöjlig synes vår fråga i den dubbelskepnad, hvari
Jarl Hagelstam i Finsk Tidskrift (Juni 1886) frambesvurit henne,
halft såsom en ärelystnadens och titelsjukans furie, halft såsom en
svag, nerfretlig varelse, «sensible et vaporeuse» som Michelet’s ideal.
[ en mycket enklare och möjligare skepnad träder oss deremot
qvinnofrågan till mötes i Eva Wigströms lilla kloka och praktiska
uttalande om arbetslönen (»Framåt» n:o 16, »Ett dåligt system»).
Dessutom har samma ämne behandlats i klar, opartisk,
vetenskaplig form af en framstående dansk statistiker.
Till alla dessa framställningar skall Dagny återkomma och söka
i en granskande öfverblick gifva hvar och en af dem dess rätta plats.
Sist, men i betydelsefullaste form, framträder qvinnofrågan i dessa
dagar i den ?iya Lagberedningens förslag till ändrad lag med afseende
på gift qvinnas eganderätt. Förslaget, hvilket helt säkert framkallats
af 1885 års riksdagsskrifvelse i afseende på friherre Stackelbergs
med fleras motioner, säges omfatta öfver 15 tryckta ark och vara
be-ledsagadt af utförliga uttalanden. Med spänd förväntan emotses så
väl förslaget, som de åtgärder, hvartill det kan föranleda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
