Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII. Oktober 1886 - Något om de qvinliga läkarnes ställning och verksamhet - I. N. Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något om de qvinliga läkarnes ställning
och verksamhet.
I. N. Amerikas Förenta Stater.
om väl bekant är, var det i Förenta staterna, som frågan om
qvinnornas rättighet att utbilda sig till läkare och i denna
egenskap tjena sina lidande medmenniskor först bragtes å bane och
segrande utkämpades. Förkämpen, som brutit vägen för den
qvinliga läkaren inom hela den civiliserade verlden, var Mrs
Elizabeth Blackwell. Några drag af hennes utvecklingskamp och
senare verksamhet må derför liär meddelas.
Elizabeth Blackwell föddes 1821 i Bristol och är således till
börden engelska. Vid tio års ålder följde hon sin familj, som
emigrerade till New-York. Senare flyttade emigranterna till
Cincinnati, der fadern dog, efterlemnande enka ocli nio barn
utan alla tillgångar. Då Öppnade Elizabeth en flickskola och
verkade der under några år ined god framgång. Här inträffade
en obetydlig händelse, som gaf första uppslaget till hennes
framtida sträfvanden. Hos grannarne, ett tarfligt arbetsfolk,
hade ett barn, som tillika var Elisabeths elev, insjuknat. Hon
vakade en natt hos den sjuka, gaf henne några enkla
läkemedel och en dryck tillredd af några vildblommor, hvilkas
styrkande egenskap var henne väl bekant. Rörd och tacksam, sade
barnets moder, i det hon räckte henne handen: »Elisabeth
Blackwell, hvad ni skidle varit för en präktig läkare!
Läkare! Härmed var tanken väckt, och ett nytt ljus
daga-des inom den arbetsamma unga qvinnans själ. Det första steg
hon tog för att vinna sitt mål, var att hon lemnade skolan och
tog plats som lärarinna hos en läkare, d:r Dixon, der hon
erhöll tillgång till medicinska böcker samt äfven fick någon ledning
för sina studier. Nästa är flyttade hon till Charlestown, uppehöll
sig der medelst musiklektioner, men fortsatte sina studier under
anvisning af d:r Dixon, till dess hon senare i Philadelphia erhöll
personlig ledning af doktorerna Allen och Warrington.
Men nu var tiden inne för de regelbundna studierna, och
Elisabeth insände skriftlig ansökan om tillträde till en
medicinsk fakultet. Svaret kom. Det var en vägran, xgrundad,
dels på den underordnade ställning, som blifvit qvinnan
anvi-Dagny. 15
J^L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
