- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
235

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII. Oktober 1886 - Praktisk välgörenhet. IV. Christine Hermann och hennes verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235

hon konfirmerad, och under de tvänne år hon dessförinnan åtnjöt
religionsundervisning af den utmärkte själasörjaren, Pastor Hildebrand,
vaknade hos henne en bestämd föresats, att bli diakonissa:
årsberättelserna från Kaiserswerth intresserade henne mer än den mest
underhållande lektyr. Vid denna tid fick hon äfven pröfva sin
förmåga som sjuksköterska; ty en gammal sjuklig slägting, för tillfället
boende hos Christines föräldrar, bad ofta »att barnet med de mjuka
små händerna måtte lägga omslagen på hans sjuka öga, ty då gjorde
det icke alls så ondt.: Äfven hennes mor och syskon läto henne
gerna sköta sig då de mådde illa: Christine var nämligen den äldsta
bland en stor barnskara. Men under hela denna tid var hon sjelf
mycket svag. Då köpte fadern ett vackert hus med tillhörande
trädgård utom staden. Det var en glädje för barnen att flytta ditut!
Nu började Christine äfven att undervisa sina syskon i de olika
skolämnena: hon gjorde början med sin syster Bertha, hvilken var
to år yngre än hon, och sedan fingo alla de andra sin första
undervisning af henne.

Då Christine likväl fortfarande var svag till helsan, sändes hon
i vänners sällskap till Pyrmont, der hon af det starka, jemhaltiga
vattnet fick nya krafter. Med friskt mod återvände hon till hemmet,
der hon med mycken ifver fortsatte sina studier, samt meddelade
hvad hon inhemtat åt syskonen. Kom så våren 1855; aldrig hade
naturen förefallit den nu 17-åriga flickan så herrlig; aldrig hade foglarne
sjungit så ljufligt eller träden blommat sa rikt. Under hennes fönster
stod ett stort äppleträd; hon blickade in i de doftande blommorna,
och det var som om hennes hjerta varit alltför trångt att omfatta
hela hennes ungdomsglädje och alla hennes ljufva förhoppningar: tv
sakta, saktar, skrifver hon, »hade kärleken klappat på mitt hjerta,
och sänkte sig allt djupare med fröjdefull bäfvan in i min
sällhets-anande själ.»

Men ack! i detsamma lade sjukdomen sin isande hand på hennes
unga lif. Alldeles oväntadt drabbades hon af ett alvarsamt
ögon-lidande; först visade det sig i det högra, sedan i det venstra ögat,
hvilket blef så våldsamt angripet, att clet efter en tid alldeles
förlorade synkraften. Starka medel användes, hvilka småningom helt
och hållet förstörde hennes helsa. Nu var det slut med hennes
jordiska lycka, med hennes ungdomliga förhoppningar I Syskon och
vänner täflade med hvarandra att göra Christines lif så lätt’ som
möjligt, men de inre striderna voro svåra och heta; och hon visste
icke hur hon hade kunnat finna sig i sitt helt och hållet förändrade
lif, om hon ej så troget biståtts af sin själasörjare, Pastor Hildebrand.
Det var också af stor betydelse för Christine Hermanns blifvande
verksamhet, att hon kom i närmare beröring nied rikt begåfvade
gud-fruktiga män och qvinnor, utrustade med skarp blick för
mennisko-hjertats strider och frestelser.

Hösten 1857 insjuknade Christine så häftigt, att hennes lif sväfvade
i fara; sjelf bidade hon gladt och fridfullt på sin befrielse, men det
var annorlunda beslutadt. Hon återfick småningom krafter; och då
beslöto hennes föräldrar att skicka henne till den fromme Pastor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free