- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
245

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII. Oktober 1886 - J. E. Berggren, Genmäle å art. Om brottslighetsfreqvensen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245

Genmäle.

(Med anledning af Red:ns art. om brottslighetsfreqvensen.)

augusti—september-häftet af denna tidskrift har Redaktionen uttalat
sin mening »om orsakerna till att brottslighetsfreqvensen är fem à
sex gånger större bland den manliga än bland den qvinliga
befolkningen». Redaktionen har behandlat denna fråga med anledning
af en uppsats i Tidskrift för kristlig tro och bildning. Emedan
denna uppsats är af mig och Red. kommit till ett annat resultat än
jag, har jag ansett mig böra yttra några ord med anledning af de
anmärkningar och spörjsmål», hvilka min uppsats föranledt Red. att
framställa.

Redaktionen synes med mig vara ense derom, att det icke är
könejt i och för sig som är den väsendtliga orsaken till den olika
kri-minalitetsfreqvenscn hos männen och hos qvinnorna. Men deremot
anser sig Red. icke kunna ansluta sig till följande af mig uttalade
mening:

»Qvinnan är hufvudsakligast hänvisad till familjen, och denna ställning är
för henne en mot den brottsliga riktningen skyddande makt, dä mannen deremot
i det offentliga lifvet, till hvilket ban oftast är hänvisad, mera är utsatt för
frestelsen att begå en brottslig gerning. Men om man tänkte sig alt qvinnans
sociala ställning så väsendtligen förändrades som de mera radikala
emancipa-tionssträfvandena i våra dagar åsyfta, så måste vi följaktligen antaga att qvinnans
del i kriminaliteten skulle blifva större än den nu är.»

Redaktionen anser det vara otydligt att frestelserna endast drabba
männen på de områden af det offentliga lifvet, från hvilka qvinnan
helt och hållet är utesluten, d. ä. det politiska och i allmänhet det
medborgerliga lifvet.» Vidare medgifver Red., att min sats gäller
för den högre börds- och penningaristokratien, der qvinnorna röra
sig nästan uteslutande inom familjen och sällskapslifvet.» Jag hade
väntat mig att min sats fått gälla äfven inom den något så när burgna
medelklassen. »Men», så yttrar nu Red., »inom de långt talrikare
klasser, der alla, utom i bästa fall familjemodern, måste arbeta för
att inbringa penningar till sitt eget eller anhörigas uppehälle, der är
skilnaden mellan qvinnor och män numera ringa.» — Efter som dessa
klasser verkligen äro de långt talrikare, erkänner jag att min åsigt
skulle vara vederlagd, om det kunde uppvisas att den manliga delen
af befolkningen inom dessa klasser icke till följd af yttre förhållanden
är mera än den qvinliga delen utsatt för frestelsen att begå en
brottslig gerning. Redaktionen har sökt att lemna denna bevisning:

»Den arbetande qvinnans krafter, säger Red., blifva minst lika medtagna,
och hennes natur kräfver uppmuntran och förströelse lika väl som mannens.
Frestelsen alt med olofliga medel förbättra sin ställning, hjelpa sina närmaste
eller vinna en kort tids glömska af arbetslifvels börda, ligger henne lika nära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free