- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
293

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte X. December 1886 - S. R., Om den samtida Amerikanska romanliteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

293

Det beror så mycket på uppfostran och vanor, i hvilket
sällskap vi befinna oss bäst; men skulle jag få välja emellan de
kretsar, der nutidens europeiska romanförfattare dväljas, och dem,
till hvilka amerikanerne i sina böcker inbjuda oss, så tvekar jag
ej ett ögonblick att föredraga de senare såsom ledsagare. Den
amerikanske författaren är tillräckligt verldsman, han inser att
lifvet af oss fordrar deltagande i sträfvan och arbete, han begär
ej att vi skola sluta oss in i kloster eller blifva eremiter; men
när han tager oss vid handen för att föra oss igenom samhället,
kunna vi förtro oss åt honom såsom ledare, han förer oss icke
emot vår vilja genom gränder, krogar och tjufqvarter, han låter
oss förblifva inom vär naturliga umgängeskrets. Väl diskuterar
han ej nägra invecklade samhällsproblem, och finner intressantare
ämnen för dikten än äktenskapsbrottets naturalhistoria, men det
vore orätt att derför tro att han är en ytlig forskare i
menniskolifvet. Han visar oss huru, under gifna omständigheter och
inflytelser, medfödda anlag utbildas och karakterer danas; och uti
den noggranna skildringen af sanningen blir han reellare än
realisten, naturligare än naturalisten. Man kan ej neka att det är
en verklig vederqvickelse att läsa en amerikansk roman, sedan
man funnit leda vid de tongifvande europeiska författarnes
pessimistiska alster. Amerikanen är visst ingen blomstermålare,
men han låter oss få menskligheten porträtterad sådan den är.
Vi förskonas ifrån desse ständigt återkommande rouéer och
bofvar, dessa sfinxer och cocotter, som utgöra hufvudtyperna i en
stor del af den europeiska literaturen, den nordiska ej till
för-glömmandes.

På sin vandringsgång genom lifvet försummar ej amerikanen
att taga reda på det ädlaste, det bästa, som samhället har att
bjuda. Han vill liksom Christoffer Newman uti James’ »the
American y se »d^ högsta berg, de blåaste sjöar, de vackraste taflor,
de ståtligaste kyrkor, de berömdaste män och de skönaste qvinnor».
Och allt hvad en amerikan funnit och iakttagit lägger han fram
för sin läsare, utan att dölja eller förvränga dess utseende.
Derför möter oss i alla dessa böcker en skara qvinnor och män,
långt ifrån fullkomligheten visserligen, men dock ärliga och
sträfvande, ett bildande och angenämt sällskap på våra lediga stunder.
Det synes mig som om hela den amerikanska literaturen kunde
taga till måtto följande ord ur James" sist anförda arbete: »I
Amerika hafva gossar på 25—30 är gamla hufvud och unga hjertan,
eller åtminstone en ung moral; här hafva de unga hufvud och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free