- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
297

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte X. December 1886 - Esselde, Arbete och Erotik. Hårdt emot hårdt af Math. Roos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

297

arbete utan annat mål än att hålla kropp och själ, båda förpinade,
tillsammans, gripes hon af leda vid lifvet och vid sig sjelf. »Olyckan,»
säger hon senare mar större och starkare an jag och förslöade mig;
derför föraktar jag mig sjelf och tycker det är däst, att jag går under
och försvinner*.

Huru hennes lif gestaltar sig under intrycket af denna
sinnesstämning, huru nya frestelser, men också nya starka hjelpkrafter möta
henne, och huru hon slutligen räddas af en äclel mans kärlek och sin
kärlek till honom, visar oss den sista afdelningen af boken. Vigert
är präktigt skildrad i korta drag: manlig, arbetsglad och tros-stark.
I förbigående framställes han som fritänkare, något som förefaller
temligen omotiveradt, eftersom det. icke har minsta inflytande på hans
handlingssätt. Det ter sig nästan som en liten krok, utlagd för att
fånga det unga Sverige», och försvagar i stället att stärka intrycket
af personligheten. Historiens detaljer lemna vi åt våra läsare att på
egen hand inhemta, då de, såsom det är att hoppas, förskaffa sig
den intressanta boken. Den är nemligen, enligt vår uppfattning,
skrifven med stor talent och förenar med verklighets-sküdringens
friska lefvande åskådlighet en finhet i framställningen, som sällan
förnekar sig, äfven der det gäller situationer och själsmålningar,
hvilka kunde frestat en mindre grannlaga penna att öfverskrida
till-ständighetens gränser. Och likväl kan sjelfva grundtanken i fröken
Roos’ bok lätt missförstås. Denna grundtanke gäller konflikten me/tan
arbete och erotik. Förfin har icke löst den, men hon har med den
inkastat i den nutida diktverlden ett nytt problem, vardt att ställas
under debatt. Låtom oss då kasta en blick på detta problem och.
med ledning äfven af ett par andra författare, söka några
synpunkter för dess bedömande.

Sfc

Vi fästa oss till en början vid det lilla ordet »erotik», hvilket
esomoftast förekommer i boken, och med hvilket den »moderna
literaturen» slösar i tid och otid. När nu detta sker under de mest
vexlande förutsättningar rörande ordets betydelse, så uppstår häraf
ett slags språkförbistring just på det område, som inom den nya
literaturen är mest utsatt för missförstånd och — missbruk. Det
vore derför af stor vigt att uppreda begreppet erotik för att sedan
använda ordet endast der det duger. Nu brukas det som uttryck
för den råaste sinlighet, lika såväl som för den finaste förnimmelse
af ett gryende tycke, en förflygande sympatisk stämning, eller den
djupare, själ och sinnen genomträngande, hjertats böjelse, som kan
uppstå mellan man och qvinna.

Och icke nog härmed, det talas om »erotiska strömningar,» hvilka
från en libertins eller simpel kurtisörs närgångna blickar, sådana som
telefondirektörens, lika väl som från en allvarlig, hängifven, efter
genkärlek trängtande mans väsende, sådant som Ernst Billners, skulle
träda den unga qvinnan till mötes och hos henne mot hennes vilja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free