- Project Runeberg -  Dagny / 1886 /
299

(1886-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte X. December 1886 - Esselde, Arbete och Erotik. Hårdt emot hårdt af Math. Roos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

299

Det har till exempel påståtts, att för qvinnan en uppgift utanför
det husliga lifvet, ett tillfredställande arbete, som gör henne oberoende,
skulle komma henne att föredraga det ogifta ståndet framför det
gifta och förmå henne, att af »sjelf viska hänsyn hindra böjelsen att
utvecklas till kärlek och kärleken att utvecklas genom äktenskapet». 1

En annan förf. menar, att det icke blott är arbetet i och för sig,
utan isynnerhet den ära och utmärkelse, som dermed skulle vinnas,
hvilka sålunda skulle omskapa ej blott qvinnonaturen, utan derjemte
också den allmänna opinionen, detta ända derhän, att hustrur och
mödrar skulle komma att i framtiden betraktas såsom varelser långt
underlägsna de ogifta qvinnor, hvilka genom arbetet vun?ii.t utmärkelse,
att, i följd häraf, steriliteten skulle komma att anses såsom en ära, m. m. -

Har nu allt detta någon grund?

Iielt visst icke, såvida man ej vill upphöja till lag och regel
enstaka undantagsförhållanden, hvilka existerat i alla tider. Arbetet
skall byta form, det skall komma att för qvinnan likasom för mannen
blifva en pligt, en nödvändighet Lifvet skall foga sig derefter,
ersättande på ena hållet menniskokraften med maskinen för att taga
henne i anspråk på ett annat. Detta nya skall till en tid bringa i
olag eller verka störande på gammal sed och gamla åsigter. Men
småningom vänjer man sig vid det ovana, förstår att för det goda
gamla, hvilket bör, ej blott beslå utan föryngras, göra sig till godo
fördelarne af det nya, och så förvånar man sig, att man till en tid
kunnat jämra sig så illa öfver detta nya. Lefva vi icke just nu i en
sådan tid af det nyas och det gamlas sammansmältning och försoning,
och vill derför någon påstå, att äktenskapen äro mindre lyckliga,
familjelifvet mindre innehållsrikt, mindre tilldragande än förr? Vi
skulle snarare tro motsatsen.

Hvad de anförda författarne klaga öfver är brytnings- och
Öfvergångsfenomen, hvilka väl böra beaktas och så vidt möjligt genom
uppfostran och sjelfuppfostran förebyggas, och hvilka kunna påkalla
varningar mot enstaka öfvergrepp eller löjliga ytterlighetstendenser
hos individer; men att betrakta dessa brytningsfenomen som konstanta,
från qvinnorörelsen oskiljaktiga missförhållanden, hvilka kunna befaras
omgestalta naturen eller föra den menskliga utvecklingen in på
olycks-bringande villospår, och derför böra mana till reaktion, det är i sin
ordning en ytterlighet, ett öfvergrepp, som icke bör lemnas utan
motsägelse.

Man kan för öfrigt vara ganska trygg. Frivilligt skall aldrig en
älskande qvinna afstå kärleken för arbetets skull eller förskjuta en
ädel man, som är henne kär, och som hon vet sig kunna lyckliggöra,
för att i stället sola sig »i den sociala glansen». Våra förf. hafva
dessutom glömt en vigtig faktor i det framtida problem de uppstält.
Det är den ära, som mer och mer skall tillerkännas allt arbete, det

1 Se »Om reaktionen mot qvinnofrågan» af Ellen Key. 1S86. Revy i literära
och sociala frågor.

2 Se »qvinnofrågan ur naturvetenskaplig synpunkt» af Jarl Hagelstam. Finsk
tidskrift, juni 18S6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 11:50:17 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dagny/1886/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free