Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte X. December 1886 - Esselde, Arbete och Erotik. Hårdt emot hårdt af Math. Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°°
må nu utföras vid hemmets härd eller på det sociala området, i
skolkatedern eller vid »kollationering af senatens protokoll». 1 De
hafva glömt, att tiden tenderar mer och mer till att afiyfta den forna
missaktningen från allt ärligt arbete för att låta den så mycket tyngre
återfalla på lätjan och den eleganta sysslolösheten. Tager man
detta oförnekliga faktum med i räkningen, så blifva de båda
författarnes farhågor ännu ofarligare.
Men, frågas det: hvad är da i sjelfva verket arbetets inflytande på
känslolifvet? Vi skulle vilja svara, att, om man lärt att öfva och
älska arbetet, verkar det återhållande, samlande, fördjupande. I allmänhet
älska sådana qvinnor senare, men djupare och mera odeladt. Fröken
Roos har visat oss huru, i motsats härtill, sysslolösheten medför
någonting retande, oroande, ett förspridande, ett utminuterande i
koketta nycker eller flygtiga, hvarandra jagande tycken, af den
kärlekens kraft, som skulle gifvits hel, frisk och odelad.
Visserligen var det en ren ungdomskärlek, som midt i det
vimlande, arbetslösa verldslifvet band Cecilias hjerta vid Georg
Dal-heim, hennes »gentlemannaideal.» Men något förädlande inflytande
hade denna böjelse icke förmått taga öfver hvarken henne eller
honom. Den hindrade icke honom att svika först henne och sedan
sin faderlige förman, samt att sjelf beröfva sig lifvet, när hans hopp
att genom ett rikt gifte reparera sitt anseende slog fel. Den hindrade
icke heller henne att kokett leka med Ernst Billners känslor, om den
ock måhända hade någon del i hennes sunda motvilja mot äktenskap
med en man, hvars närmande var henne motbjudande. Van att
ständigt se sig omgifven af mer eller mindre oäkta förälskelse och
att sjelf underhålla densamma med ett finare eller simplare koketteri,
afvägdt i mån af behof, samt att fylla sina ensamma, sysslolösa
stunder med minnet af denna betydelselösa, men derför icke oskyldiga
lek, rycktes hon nu genom sitt eget beslut plötsligt bort från den
krets, der hon varit drottning, och nedsjönk vid det lilla spruckna
bordet i sin kammare hos fru Örn, betvingad under det hårda, i
hennes tanke förnedrande budet: du skall äta ditt bröd i ditt anletes
svett:>
Här inträder nu det märkliga förhållande, att arbetet, långt ifrån
att upprätta, fortsätter hos den unga qvinnan den föregående
sysslolöshetens verk genom att slappa både kroppens och själens nerver
samt lemna fritt lopp åt hennes redan uppjagade fantasi.
Att detta skulle vara den naturliga, oundvikliga följden af ihållande
arbete, är det missförstånd\ hvartill boken kan föranleda; och derigenom
skulle den ock för unga sinnen kunna blifva farlig. Arbetet kan vara
af en art, som är olämplig för den arbetande. Det kan missbrukas
så väl från den arbetandes som från arbetsgifvarens sida; men i och
1 Den finske förf:n förutsätter att redan nutidens qvinnor betrakta
barnauppfostran såsom en lägre, den fint bildade qvinnan ovärdig lifsuppgift, jemförd med
uppgiften att kollationera protukoll i senaten eller på landtdagen öfverlägga »om
hingstföls utsläppande pa bete!» Dessa och dylika uttalanden vanställa Iir
Hagelstams uppsats, hvilken eljest innehåller mycket, som är beaktansvärdt, och
som är långt ifrån oförenligt med qvinuofragans sunda utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
