Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II. Februari 1887 - Marcus Rubin. Om qvinnans tillträde till förvärf - Hvad vi i Sverige hafva att lära af den qvinliga valrättsrörelsen i England. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
en tjenare kommer att motsvara den ofvan nämda
medelinkomsten af 500 kr.
Om än tjensteflickans ställning är mindre fri och hennes
arbete måhända mera ansträngande än andra arbetande qvinnors,
så är dock hennes ställning långt mera ekonomiskt säker. Kost.
bostad, tvätt samt 100 till 200 kr. årligen i penningar kan blott
ett fåtal qvinnor, tillhörande de breda arbetslagren utanför
tjenareklassen, göra räkning pä. (Forts.)
0
Hvad vi i Sverige hafva att lära af den qvinliga
valrättsrörelsen i England.
m.
ÆT än visande till de tvänne uppsatserna i Dagny, april 1886
IM sid. 97 och aug.—sept. sid. 206, vilja vi här i några korta
punkter uppställa de väsendtliga lärdomar, som för våra
svenska förhållanden kunna utdragas af det i nämda uppsatser
skildrade arbetet för de engelska qvinnornas politiska valrätt.
Vi kunna deraf bl. a. lara:
1) Att yrkandet på den politiska valrättens utsträckande till
qvinnor bör upptagas först dä, när man med visshet kan
påräkna att ett störe antal tänkande män och qvinnor,
åtminstone af dem som på sjelfständigt och aktningsvärdt sätt
arbetat för qvinnornas framåtskridande, äro beredda att
understödja detsamma.
2) Att den qvinliga rösträttsfrågan, innan den afgöres, bör
underkastas en noggrann utredning och pröfning, så väl
mundtligen vid möten, som genom tryckta skrifter.
3) Att reformen icke bör genomföras förr, än den gifta qvinnans
rätt att råda öfver sin egendom blifvit af lagen erkänd.
4) Att karaktären och det moraliska inflytandet hos den person,
som inom representationen en gång skall varda reformens
målsman, blifver bestämmande för den grad af aktning och
erkännande, som reformen från början förmår tillvinna sig;
likgiltigt för öfrigt om mannen i andra frågor är liberal eller
konservativ, men vigtigt att han icke är politisk partiledare,
hvarigenom frågan kunde förryckas till en blott parti fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
