Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
Men man kan väl dock icke i allmänhet mena. att det vore
bättre, om qvinnorna, som äro delaktiga i förbruket, icke också
skulle vara delaktiga i arbetet. Konseqvensen häraf skulle blifva,
att männen éå. också borde önska, att samhället ville
underhålla de flesta af deras eget kön, så att det måtte återstå så
mycket färre för arbetet. Sådant leder till det absurda. Det
måste alltid, ekonomiskt taget, vara lyckligare för samhället, om
de, som äro tärande, också äro närande, ty ju mer rikedom det
produceras, ju mindre falla de tärande de närande till last.
Också i tider af »arbetslöshet» måste ju alla icke-arbetande
qvinnor betraktas som förökande de arbetslösas antal. Att skapa
en evig arbetslöshet för en större eller mindre del af samhället
kan under inga förhållanden vara meningen. Man kan önska en
annan ekonomisk ordning eller en utvandring både af qvinnor
och af män, för så vidt de tillstädesvarande arbetskrafterna icke
anses kunna blifva så produktiva i det samhälle, hvari de finnas,
som annorstädes. Men så länge menniskor finnas uti landet,
är det i längden alltid lyckligare för samhället, att de arbeta
till och med på ett jemförelsevis improduktivt sätt. till och med
med jemförelsevis illa aflönade förvärf, än att de intet företaga
sig. Man kan stil Syvende og sidst» sätta saken på dess spets
och säga, att vilja qvinnorna söka en så riklig användning som
möjligt för sina krafter, men möta motstånd hos männen, som
frukta, att det kommer att arbetas för mycket, så kan ju
förhållandet vändas om. Det fins tillräckligt med manliga individer,
som icke önska att arbeta; låt dem bli underhållna af qvinnorna!
Att tvinga menniskor att ingenting göra. är ju dock orimligt,
så länge det fins så många, som man måste tvinga att göra något.
I längden behöfver samhället qvinnornas arbetskraft. De
flesta qvinnor arbeta ju också. Men hvad männen särskildt
frukta är, att qvinnorna skola upptaga platser för dem, gä in i
de förvärf, der männen vilja vara ensamma. Satsen: »flytta dig,
så att jag kan fä plats» (»ote-toi que je m’y mette») vilja
männen förbehålia sig för hvarandra inbördes, i nödfall för qvinnorna
inbördes, men den förargar dem, begagnad af qvinnorna gent
emot männen.
Hvad kommer dä att inträffa, om qvinnorna, dels från de
klasser, der de nu icke fullt ut taga del i arbetet, gripa in i
produktionen, dels frän samtliga arbetande klasserna söka större
utbildning, så att de också kunna konkurrera med männen i de
mera qvalificerade förvärfven: I så fall kommer antagligen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
