Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Också ett valmöte.
/»-v^f . . Ä a »i
,wm och hvarför qvinnan bör begagna sin kommunala rösträtt, var
en fråga, som diskuterades på ett talrikt besökt möte, hvilket
den 14 mars sammankallats af föreningen för gift qvinnas
eganderätt i Stockholm. Diskussionen inleddes med ett temligen
spetsigt föredrag af byråchefen grefve Hugo Hamilton, uppvisande
lojheten och liknöjdheten hos Stockholms qvinnor, hvilka, efter att
ett fjerdedels sekel hafva egt kommunal rösträtt, dock enligt senaste
offentliga statistiska uppgifter endast med några få röster deltagit i
stadsfullmäktigvalen. Damerna hade öfver hufvud taget utmärkt sig
tör medborgerlig sömnaktighet med undantag blott i afseende på
prestval. Slutligen tillades, om vi ej hörde orätt, en antydan om att
det gamla ordspråket: »Ce que femme veut, Dieu le veut», gälde
ännu i dag, och att det vore skada att begränsa dess verkan till
endast det presterliga området.
H[äradshöfding Restadius uttalade sin förvåning, att en förening,
stiftad i ändamål att verka för utsträckning af qvinnans eganderätt,
något som tal. för sin del ville vara med om, nu uppträdde för att
kasta henne ut i det offentliga lifvet, hvilket enligt hans uppfattning
vore stridande såväl mot hennes kallelse som mot hennes håg.
Efter kortare meningsutbyten mellan flera damer och herrar
begärde fröken Key ordet. Hon tackade grefve H. för hans anförande
och herr Restadius för hans opposition. Utan motstånd kunde
sanningen ej komma fram. 1 motsats till båda herrarnes påståenden,
visade hon med siffror från de två sista stadsfullmäktigvalen, att
hågen för deltagande i desamma voro hos qvinnorna i stigande.
Hon visste, att det mindre var liknöjdhet än en öfverdrifven
samvets-grannhet som hållit så många tillbaka. Qvinnorna ville icke välja
blott efter partihänsyn. De ville gifva sina röster endast åt män,
till hvilkas karaktär de hade fullt förtroende. I annat fall föredroge
de att icke deltaga i valet. Men, tillade fr. Key, hur rigtig än
åsigten måtte vara, är detta sätt att gå till väga ett misstag. De
valberättigade qvinnorna hafva icke insett, att man kan öfva inflytande
passivt likaväl som aktivt. Detta påstående illustrerades genom
anekdoten om en äldre dam rned ett stort antal röster, hvilken afhållit
sig från valet emedan hon hade misstroende till en af de
kandidater, som hade utsigt att få en betydande majoritet. Efter valet
visade det sig likväl, att om kon begagnat sin valrätt, till en annans
förmån, hade just den af henne ogillade personen uteslutits. Talarinnan
tillade några varma och uppmuntrande ord till valberättigade qvinnor,
att med bekämpande af både fördomens och den öfverdrifna
anspråkslöshetens hinder helt enkelt göra sin pligt, här såsom eljest.
Det korta anförandet helsades med lifligt bifall och var i vår tanke
det bästa som yttrats i ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
